%20(2)%2020250217_Lavinia%20modersm%C3%A5lsl%C3%A4rare%20rum%C3%A4nska.jpg)
Modersmålet är som ett hemligt språk att vara stolt över
Senast uppdaterad 21 februari 2025
Idag 21 februari firar vi Modersmålets dag. I vår kommun har vi tolv modersmålslärare på plats och några som undervisar på distans. Vi har presenterat några av dem här på vår webbplats. Idag är det Lavinias tur. Hon undervisar i rumänska.
Lavinia Enache är modersmålslärare i rumänska och skoladministratör. Lavinia har varit i Sverige i fem och ett halvt år och är bosatt i Hillerstorp. Hon undervisar både på Bäckaskolan och på Hillerstorpsskolan. Sammanlagt har hon tolv elever. Två av eleverna bor i Kulltorp, men deltar i undervisningen i Gnosjö. Lektionerna är på fredag eftermiddag.
– Jag har tre helt nya elever som går i årskurs ett. De är så gulliga och så otroligt nyfikna. De vill verkligen lära sig. Och jag tycker att det är extra roligt att få undervisa de små. Vi läser sagor, sjunger och dansar. De har varit på besök i hemlandet och föräldrarna talar rumänska. Det går därför ganska bra för alla mina elever, eftersom de pratar rumänska hemma.
Att läsa på hemspråket gör att läsningen på svenska även går bättre
Rumänskan har samma alfabet som svenskan, plus fem stycken till som är lite annorlunda. Språket har slaviska influenser, men också inslag från spanskan, italienskan och franskan.
– Det går väldigt lätt för barnen att läsa på rumänska tack vare att alfabetet är detsamma som för svenskan. Vi tränar mycket läsning. Det hjälper dem att läsa bättre på svenska också, och det gör också att de lär sig andra språk lättare. Vi fokuserar inte så mycket på grammatik. Barnen lär sig naturligt genom att tala. På lektionerna talar vi både rumänska och svenska. Och ibland kan det bli lite engelska också! Vi översätter ofta. De är stolta över att de kan rumänska. De är stolta över sitt ursprung. De känner en gemenskap i sin grupp. De känner att de har samma firande vid jul, påsk och äter samma maträtter. Eleverna som åker från Kulltorp har hittat en grupp där de kan tala sitt modersmål. Det är bra för självkänslan. Det är som att de har ett hemligt språk, som de andra barnen inte kan. Och det är speciellt att kunna byta språk så snabbt.
Bytte storstadsliv mot lugnet i Hillerstorp
– Att jag och min familj hamnade här, beror på att min man fick jobb i Gislaved. Han är frisör och fick en tjänst hos en rumänsk kvinna. Han kände att han ville prova på att bo i Sverige. Vi hade varit på besök här tidigare och vi gillade båda det, lugnet och naturen. Vi bodde i en storstad. Det är stor skillnad mot här. Här är lugnt, man behöver inte låsa dörren om man lämnar huset en liten stund. Här är inte så mycket stress. Även om det var stressigt att lära sig ett nytt språk. Att lära sig ett språk är ett pågående arbete, som pågår hela livet.
I och med Rumänien ingår i EU behövs inga uppehållstillstånd eller speciella arbetstillstånd för att arbeta i Sverige. Inom EU är arbetsmarknaden öppen.
– Min man började jobba direkt, men jag studerade SFI, grundkurs i svenska, svenska som andra språk och administration. Det var en utmaning att lära sig administration på ett nytt språk, trots att jag arbetat med detta så många år. I mitt hemland hade jag arbetat i tjugo år med administration inom offentlig förvaltning.
Lavinia hade en dotter på nio år och en son på fyra år när hon och hennes man kom.
– Min pojke var överlycklig när han fick gå på förskolan och lära känna andra barn. Min flicka däremot tyckte att det var tufft i början. Hon började direkt i en klass med bara svenska elever. Men hon lärde sig svenska jättesnabbt!
Jag älskar att lära mig nya saker
För Lavinias del var det mycket positivt med att komma till Sverige. Dels har hon en del släkt i Hillerstorp, dit familjen har flyttat och dels har hennes man kunnat starta en egen hårsalong.
– Jag älskar att jag fick studera när jag kom hit. Nu har jag studerat på universitetet i språkdidaktik, flerspråkighet, studiehandledning och modersmålsundervisning! Jag kunde ta studielån från CSN för att studera på gymnasiet. Om man är en sådan person, som jag, som trycker om att lära sig nya saker, är det underbart. Jag trivs bra här i Sverige. Det jag saknar mest är vännerna, arbetskamraterna, släkt… ja, människor över huvud taget.
Modersmålets dag 21 februari!
Modersmålet en tillgång för att lära sig svenska och andra ämnen bättre. Ju bättre kunskap i modersmålet, ju lättare att ta till sig även andra språk.
I vår kommun har vi undervisning i modersmål i spanska, arabiska, vietnamesiska, nederländska, litauiska, ukrainska, rumänska, thailändska och polska. Vilka språk som finns representerade i modersmålsundervisningen beror på flera olika skäl.
Minst fem elever för att det ska bli undervisning
För att modersmålsundervisning ska bli aktuell krävs att det finns minst fem elever som vill ha undervisningen och att det finns en lämplig lärare. Om det inte finns lämpliga lärare på plats, kan det finnas möjlighet till fjärrundervisning. Vi har några modersmålslärare som arbetar i flera kommuner.
Om en elev har ett annat modersmål än svenska kan den ha rätt till modersmålsundervisning från årskurs ett. För att ha rätt till undervisningen krävs att den ena eller båda av vårdnadshavarna talar ett annat språk än svenska hemma och att eleven redan har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålsundervisning kan också erbjudas till barn som är adopterade, även om språket inte talas hemma.
Modersmålet viktigt för barnets utveckling
Syftet med modersmålsundervisningen är att ge eleven möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt språk. Modersmålet har betydelse för barns språk-, identitets-, personlighets- och tankeutveckling. Ett välutvecklat modersmål ger bättre förutsättningar för att lära sig svenska, andra språk och andra ämnen. Att föräldrarna talar språket hemma innebär inte självklart att barnet lär sig språket på djupet. Skriftspråk är som regel mer utvecklat än det talade språket. Därför kan eleven tillgodogöra sig ett mer avancerat modersmål tack vare undervisningen i skolan.
Modersmålslärarna är viktiga för integration
Modersmålslärare har en viktig roll i skola-hem-samverkan och bidrar även som ledare i föräldrautbildning för nyanlända föräldrar. Därför är modersmålslärarna av stor betydelse för integration av nyanlända elever och deras familjer.