Mångfald bland våra modersmålslärare!

Samma ämne, men ändå så olika. Alla undervisar i olika språk och är medvetna om hur viktigt det är med den kulturella identiteten för barnen.

Varför de själva kommit hit är väldigt olika. Någon kom som flykting, en annan för att hennes syster ville ha henne nära, någon för att det är bättre för barnfamiljer i vårt land och en ville starta ett nytt liv. Det de alla har gemensamt är att de älskar att undervisa och att lära sig nya språk. I Gnosjö finns sammanlagt tolv modersmålslärare. Här presenterar vi ett urval.

Modersmålet är viktigt för identiteten

Jenny Luu har undervisat i vietnamesiska sedan ungefär sexton år tillbaka. Så hon är verkligen en veteran.

Jenny har sina lektioner på låg- och mellanstadiet. Hennes grupper, är från de allra minsta, som går i ettan och tvåan, till sexorna. Vietnameserna har blivit en relativt stor grupp i Gnosjö. Jenny har hela 30 elever.

Jenny berättar.

– Jag har varit modersmålslärare i ungefär 17 år. Jag kom till Sverige på 1990-talet. Ganska snart tänkte jag att jag skulle utbilda mig till lärare, eftersom det är roligt. Förutom mitt modersmål så undervisar jag i SVA, svenska som andraspråk. Här i Gnosjö har vi många elever med utländsk härkomst.

Hon fortsätter.

– Att det finns så många vietnameser här, beror nog mycket på att det kom hit många båtflyktingar under 1980-talet. Nu har de bott här länge och det har kommit nya generationer. Det kan vara lite svårt för barnen som är födda i Sverige att lära sig vietnamesiska. Det är lite olika i olika familjer. Men att kunna sitt modersmål är en resurs. Framförallt handlar det om identitet, kulturell identitet. Föräldrarna vill också att barnen ska kunna tala modersmålet med äldre släktingar.

Jenny beskriver undervisningen i modersmålsämnet.

– Vi talar, läser och skriver på lektionerna. Alla bitar måste hänga med. Vi följer kursplanen, fast utan timplan och efter skoltiden. De flesta vietnamesiska barnen väljer att läsa modersmålet. De gör sina läxor och de längtar efter lektionen i modersmål! I årskurs ett är det grunden som läggs. Då handlar det mycket om sagor, sång och musik, läs- och skrivinlärning. I tvåan och trean kan de lite mer, så det blir lite mer avancerat. I fyran och femman kan de diskutera mer och i sexan får de betyg.

Polyglotten Sana undervisar i flera språk

Sana Bajdour undervisar i flera språk, förutom arabiska som modersmål lär hon ut både franska och spanska på högstadiet. Hon har sitt ursprung i nordafrikanska Marocko. Hon kom hit eftersom hennes syster gift sig med en svensk man. Sana har återvänt till hemlandet, men sen återkommit hit.

– Det var mitt i vintern när jag kom. När vi började lektionerna på SFI klockan halv nio var det fortfarande alldeles svart ute. Sen kom en halv meter snö och jag mådde så dåligt. Först tyckte jag inte om Sverige, det var vinter, mörkt och kallt, och människorna kändes kalla. Jag stannade bara något år. Men sen lockade min syster hit mig igen. Först arbetade jag som studiehandledare i Anderstorp. Nu undervisar jag i spanska, franska och arabiska. Mitt modersmål är tamazight och marockanska.

Sanas ursprungliga modersmål tamazight är ett språk som främst folkgruppen berber talar. Det talas både i Marocko och i Algeriet, men är ett minoritetsspråk, såsom samiskan är i Sverige. I Marocko lär man sig både arabiska och franska i grundskolan, förutom marockanska.

Arabiskan har dialekter i olika länder

– Det är stor skillnad mellan arabiska dialekter. Jag har mest elever från Syrien. De kan sina syriska dialekter, inte arabiska. Många kom till Sverige 2013. Jag tror inte att mina elever kommer att återvända till Syrien, fastän att det är bättre där nu. De tänker, varför inte stanna här, här är ju bra. För mig har problemet med Sverige varit vädret. Jag hade en bild av Sverige som inte stämde med verkligheten. Jag blev chockad helt enkelt. Men nu har jag många vänner här och en liten dotter. Nu trivs jag! Jag vill att min dotter ska växa upp i Sverige.

Sana fortsätter att tala om arabiskan.

– Arabiskan är ett svårt språk. Dels är det ett annat alfabet. Dels är det mycket grammatik. Dessutom är det många bokstäver som inte uttalas, men som finns. Sammanlagt har jag åtta elever. De kommer en gång i veckan på måndagar mellan 16 och 17, efter skoltiden. De flesta av mina elever bor nära. Alla vill lära sig arabiska, de har motivation. De har läxor, prov, betyg och uppgifter under lektionerna. De får skriva mycket. De behöver träna. Egentligen räcker det inte med bara en timme i veckan.