Gnosjö kommun logotype
En kvinna i blå skjorta med namnbricka.

Dayana älskar arbetet i hemtjänsten. Här får hon göra skillnad i människors liv.

Det är fantastiskt roligt att jobba i hemtjänsten!

Senast uppdaterad 02 januari 2025

Dayana Fuenzalida Flores är en av de tio medarbetarna i hemtjänsten i centrala Gnosjö. I Centrumgruppen är det god stämning. Här kan man tala om allt. Med gruppledare, kollegor och chefer som lyfter de anställda blir trivseln toppen. Dayana är både språk- och skyddsombud. Hon brinner för sitt arbete och vill rekommendera andra att testa.

Dayana älskar att arbeta i hemtjänsten eftersom här finns så stor flexibilitet.
På arbetet är det alltid svenska först

Ursprungligen kommer hon från Chile och kom till Sverige som åttaåring. Idag har hon varit här i 36 år.

– Vi började prata svenska oss syskon emellan direkt. Och vi fick bara prata svenska på rasterna. Så svenska är först, och spanska sen, för mig. Att ha utländsk härkomst är en tillgång för mig som språkombud. Jag studerade till språkombud i Vaggeryd och Skillingaryd på Vårdcollege för något år sedan. Jag tror att vi var den andra gruppen, som utbildades i vårt län. Nu utbildas en ny grupp. Vi har många nationaliteter i personalgruppen så det är av stor betydelse att vi pratar svenska. Vi har nolltolerans mot att tala hemspråket på jobbet. Vi talar bara svenska här!

Även om Dayana har bott i Sverige och i Gnosjötrakten nästan hela sitt liv, är det inte alltid lätt att kunna de äldres slangord och uttryck. Det finns dialektala uttryck, som kan vara speciella för exempelvis Kulltorp.

– På utbildningen gjorde vi en lathund med exempel på slangord, så att vi i personalen ska förstå de äldre.

Språkombudet stöttar även vid läs- och skrivsvårigheter

Dayana har arbetat i tjugo år inom vården och har fått lära sig uttryck som att ”sitta i lä”, som betyder att inte sitta i drag.

– Det kan vara känsligt att säga ”Kan du inte språket?” till någon som inte talar så bra svenska. Men jag kan göra det, eftersom jag själv är från ett annat land. Vi utlänningar är ofta stolta och vill inte ta hjälp. Vi kan själv! Men i jobbet i hemtjänsten måste du kunna dokumentera och formulera vad som har hänt i din dokumentation. Det finns även svenskar som har dyslexi, som också har svårt att skriva. Det är därför viktigt att vi hjälps åt. Som språkombud får vi inte gå in och rätta i någons dokumentation, utan vi tar det i så fall med personen i frågan så denne har en chans att rätta texten själv. Sen är det också viktigt, att vi vet, att vi bara dokumenterar avvikelser. Sådant, som inte är, som det brukar. Till exempel, att idag har inte Kalle ätit, så att personalen som avlöser, vet att han kan vara hungrig när de kommer. Som språkombud är jag inte lärare eller språkpolis, utan en resurs för mina kollegor, vikarier och elever.

I hemtjänsten gör du skillnad i någons liv

Kollegorna kan få stöd av henne inför sina medarbetarsamtal.

– Vi går igenom vad, som kommer att tas upp på medarbetarsamtalet tillsammans. Vi lyfter personen så att den får ett stöd från sina kollegor.
Jag ska också börja vara med vid introduktion eller bredvidgång när vi får nya elever och vikarier. Vi hoppas kunna ta emot elever från högstadiet som har praktik och de som går på Vård- och omsorgsprogrammet. Vi har inte haft praktikanter på ett tag och det är synd.
Vi behöver göra arbetet i hemtjänsten mer attraktivt, för det är ett jätteroligt arbete. I hemtjänsten vet du att gör skillnad i någons liv, samtidigt som de kan bo kvar i sina hem. Att finnas där för brukarna ger en stor tillfredställelse.
Vi i centrumgruppen arbetar i flera hus i centrala Gnosjö. Sammanlagt är vi ungefär tio personer som arbetar här. Så de äldre behöver inte träffa så många. Särskilt viktigt att det är samma person, som kommer, när någon har en demenssjukdom. Jag studerar till specialistundersköterska med inriktning på demens. Vi lär oss om etik, värdegrund och levnadsberättelser. Det är oerhört intressant och lärorikt. Även om jag arbetat sju år på Bäckgården och studerat om demenssjukdomar tidigare, så går vi ännu djupare in i detta på utbildningen. Men det är svårt att ha råd att studera, så vi får se om jag fortsätter.

Språkpolicyn har en handlingsplan

Gnosjö kommuns språkpolicy vill främja respektfull kommunikation, förhindra diskriminering och kränkande språkbruk.

Språkstödet är både till för de med annat modersmål och för de med läs- och skrivsvårigheter. Visionen är att skapa en inkluderande arbetsmiljö.

Syftet med språkombuden är att de ska stötta medarbetare. Information ska nå fram utan missuppfattningar.

Målet är att alla ska få stöd och den hjälp de behöver för att behärska det svenska språket i tal och skrift. Arbetsplatsen ska vara svensktalande för att minimera utanförskap, missförstånd och skapa mer gemenskap.

Språkombudens roll

  • Språkombudet arbetar med stöd från chefen för att göra arbetsplatsen språkutvecklande och för en bättre kommunikation. Till exempel ska språkombudet hjälpa sina kollegor i frågor om vardaglig språkanvändning.
  • Hjälpa till vid dokumentation, rapportering, samtal med till exempel chef, anhörig, brukare eller andra myndigheter.
  • Ta fram olika hjälpmedel som ordlistor, lathundar med enkelt och tydligt språk, så texten blir lättläst och lätt att förstå.
En kvinna klädd i varma kläder där det står Gnosjö kommun.

I hemtjänsten är man ute i alla väder för att ta hand om brukarna.

Lång erfarenhet inom äldreomsorgen

Dayana har arbetat tretton år på Rosendals äldreboende och sex år på Bäckgården. Sen arbetade hon i Corona-teamet under pandemin. Därefter kom hon till hemtjänsten.

– Vi åkte hem till de som var sjuka i Covid19, eller som misstänktes vara det. Vi var klädda med full mundering med masker när vi till exempel städade hemma hos de äldre. Det var i samband med att jag arbetade här, som jag fick upp ögonen, för hur bra det är att arbeta i hemtjänsten. Personalen och cheferna var så tacksamma för vårt arbete. Men vi förlorade många brukare i Corona, så jag blev nedstämd och förlorade tron på mig själv. Mina chefer och kolleger lyfte upp mig. De gav mig självförtroende. Här får jag vara flexibel och hjälpa till!
Egentligen tycker jag att alla som jobbar inom äldreomsorgen borde testa att arbeta på olika ställen och i hemtjänsten och på natten. Jag har till exempel aldrig träffat några, förutom min grupp, som är så positiva som vår nattpatrull och tjejerna och killarna på hemtjänsten i Hillerstorp. De är fantastiska i sättet hur de bemöter brukarna. Och hur välkommen man känner sig, när man gästspelar i deras grupper.

Alla borde testa att arbeta i hemtjänsten!

Hon har inspirerat två av sina barn att arbeta inom vården, både sonen och dottern.

– Jag hamnade här i hemtjänsten för att här kan jag vara flexibel. Och min gruppledare Seve är grym. Hon lyfter andra, oavsett hur hon själv mår. Hon är grym på sitt jobb, hon är oersättlig med andra ord. Här i centrumgruppen kan vi skratta och gråta tillsammans. Vi stöttar varandra om det händer något tråkigt, som att en brukare går bort. Vi lyfter varandra! För egen del så älskar jag att jobba helger och kvällar,men vi är alla olika. Det som passar mig, kanske inte passar nån annan? På jobbet slappnar jag av och kan stänga av privatlivet. Jag är också så glad för mina kollegor, eftersom vi kan tala om allt. Jag arbetar till exempel tillsammans med Lena som en gång i tiden var min handledare. Henne har jag lärt mig mycket av. Sen har vi min fina Carina. Jag kallar henne Solstrålen, för hon är alltid så glad. Hon har jobbat här i fyrtio år och trivs fortfarande. Jennie har också jobbat länge och är en av mina ”pelare”. Hon är alltid mån om mig och resten av gruppen. Men hela gruppen är grym och vi är, som sagt, ett gott gäng!