Cecilia är vår läsfrämjare

Bibliotekarien Cecilia Lindgren arbetar med Bokstart i vår kommun. Detta är läsfrämjande åtgärder för barn mellan noll och tre år. I hennes rum står lådor med informationsmaterial och färdigpackade backar fyllda med färgglada barnböcker, som ska ut till kapprumsbiblioteken på förskolorna.

– Du behöver kunna minst 50 000 ord för att klara av livet, som myndig, när du är arton år. Då räcker det inte med att vi börjar i sjuårsåldern med att läsa böcker. De senaste åren har föräldrarna mer eller mindre blivit ”matade” med information för att främja barnens språkliga utveckling. Vi är många instanser som uppmanar till läsning för våra barn. Föräldrarna får information från BHV, barn- och hälsovården, på Öppna förskolan på familjecentralen och från oss på biblioteket och förskolorna.

Prata kring bilder

Cecilia vill uppmuntra till att använda böcker inte bara för att läsa dem från pärm till pärm med exakt de orden som står skrivna.

– Det finns böcker utan text, som är extra bra för familjer med många språk. Då kan man tala utifrån bilderna med barnet.

På biblioteket finns det något som kallas för ”tvillingpaket”. Det består av samma bok fast på två olika språk. Där det ena alltid är svenska.

– Vi har också ett samarbete med SFI på gymnasieskolan Gnosjöandans kunskapscentrum. De gör besök på biblioteket flera gånger varje termin. De lånar ofta lättlästa svenska barn- och ungdomsböcker. De får låna böckerna länge. Det märks att vi har ”brutit isen” för vissa av dem kommer tillbaka självmant för att låna böcker. När de ska ta körkort lånar de gärna Körkortsboken. Vi uppmanar de som är föräldrar att även läsa för sina barn, så att de får en fin stund tillsammans.

Kapprumsbiblioteken mycket omtyckta

– Vi gick igång med kapprumsbiblioteken som pilotprojekt på Bokskogens och Törestorps förskola efter pandemin. Idén hade kommit upp tidigare, men vi hade haft det lite krångligt att få till det. Anledningen att det blev just de här två, var att de har längst till biblioteket. När kapprumsbiblioteket försvann i Törestorp gick Regnbågens förskola in istället. Det gick väldigt lätt för de hade förberett allt. Och från och med i november i år så har Ekbackens förskola också ett kapprumsbibliotek. Storå förskola startar upp i början av 2025.

Cecilia plockar ihop böcker i backar som sedan körs ut av fastighetsskötaren när han kör sin ordinarie runda med internpost. Varannan månad byts böckerna ut.

– Vi arbetar för att vi ska få ett system som gör det ännu enklare. Men vi är inte där ännu. Förskolorna Kluringen, Bäckalyckan och Åviken står alla tre på tur för att få kapprumsbibliotek. Tanken är att de böcker som varit hos Bokskogen ska gå vidare till Regnbågen och så vidare. Då blir det inte så mycket administration för mig.

Krävs många barnböcker

Sammanlagt finns det ungefär 100 böcker som är inköpta enkom för kapprumsbiblioteken. Resten av böckerna som går ut plockas från bibliotekets ordinarie barnböcker. Sammanlagt är det ungefär 300 böcker ute på förskolorna sammanlagt än så länge.

– Nästa omgång skickar jag ut i januari. Därefter blir det en omgång i maj, så att det finns böcker på förskolorna under sommaren. Många vill ha klassikerna; Mamma Mu, Pettsson och Findus, Babblarna och Astrid Lindgrens böcker, förstås. Jag får en del respons från förskolorna och försöker anpassa materialet efter deras önskemål. Någon förskola har haft lite tematisk läsning. Då har jag förberett bokpaket, med tre böcker med Mamma Mu, tre med dinosaurier och tre med fordon. Det är lite olika hur man vill ha det, men det finns gränser för hur mycket tid jag kan lägga på det här, eftersom jag har andra uppgifter att sköta också.

Bokprat i skolorna

På biblioteken i Gnosjö arbetar två bibliotekarier. Cecilia är i Hillerstorp på biblioteket där en gång i veckan. Hon är också ute i skolorna i andra- och femteklasserna med Bokprat.

– Jag erbjuder Bokprat för eleverna i årskurs 2 och 5 i februari och i april. Då ger jag boktips om fem nya böcker. Sen får klasserna behålla böckerna under terminen. Det finns inga klassuppsättningar med böcker, utan de fem böckerna får cirkulera bland eleverna i klasserna så att alla kan få läsa dem.

Det finns också möjlighet att anordna bokcirkel i skolan. Cecilia har några uppsättningar med fem till tio böcker, anpassade för låg-, mellan- och högstadiet. Josefine Johnsson, Cecilias kollega har även böcker som passar gymnasiet. Hon håller i skolbiblioteket på GKC.

Gör lässtunden rolig

– Egentligen är jag inte specialinriktad på barn- och ungdomsböcker, men det har lite blivit så att jag tagit mig an detta. Tidigare arbetade jag i skolan som personlig assistent för barn med särskilda behov. Men jag tycker att det är viktigt att barn kommer i kontakt med böcker tidigt. Man kan läsa barnböcker på så många olika sätt. Barnen kan vara med och hitta på berättelsen. Man ska ha roligt! Man kan ”pratläsa”, sjunga… det behöver inte vara så avancerat, som man tror!

Ibland kommer Cecilia till förskolornas föräldramöten. Då informerar hon om biblioteket.

– Jag berättar bland annat om vårt ”Meröppet”, som innebär att man kan komma in på biblioteket för att låna mellan klockan 7 och 22 om dagarna, även lördag och söndag. Ja, till och med på julafton, om man vill det. Våra kapprumsbibliotek är egentligen bara en ”teaser” för att locka föräldrarna och barnen till biblioteken. Läsning behövs överallt! Du behöver kunna läsa och förstå i alla ämnen i skolan, även i sådana ämnen som matematik. Läsförståelse är otroligt viktigt.

Bokslukaråldern är i sjuårsåldern

Förr i tiden brukade man prata om bokslukaråldern som var någonstans i slutet av mellanstadiet, i elva- till tolvåldern.

– Idag släpper många barn läsningen redan i femman. Jag tror faktiskt att det är på grund av alla våra sociala medier. Barnen som är i sju-, åttaårsåldern vill läsa hur mycket som helst. Sen minskar det. På högstadiet är det väldigt få som läser för sitt eget höga nöjes skull. Skärmen tar över. Men jag har sett att en del ungdomar följer Book Tok, på Tik Tok. Där får de boktips om böcker på engelska. Sen kommer de med förfrågningar till oss på biblioteket. Så det finns hopp om att ungdomarna kommer att läsa mer!

Gnosjös unga läser mer än länssnittet

Att läsintresset ser ut att minska i högstadiet är något man ser på nationell nivå. Men enligt Folkhälsoenkäten 2023 bland unga läser Gnosjös våra ungdomar mer än länssnittet. Andel som läser böcker och tidningar minst en till två gånger i veckan bland niorna och tvåorna på gymnasiet är 47 procent i vår kommun. I Jönköpings län är siffran 37 procent.

Enligt Mediemyndigheten ökar läsandet bland barn mellan 0 och 18 år, enligt undersökningarna Ungar & medier, samt Småungar & medier 2023. Samtidigt minskar andelen som inte läser alls. Trenden har vänt, för mellan 2012 till 2022 hade läsningen minskat.