Skolkuratorn står för trygghet

Rachelle Meijers är skolkurator på Bäckaskolan F-6. Hennes roll är viktig för barnens trygghet. De har alltid någon de kan våga prata med, även om de har problem. Då klarar de skolan bättre.

– Lärare har fokus på måluppfyllelse, jag fokuserar på elevernas mående och deras egna mål. För mig är det inte viktigt om en elev har A eller E i olika ämnen. Mår du bra, kan du utvecklas bättre. Du kan lära dig och ta till dig mer, vilket i sin tur gör att du klarar skolan bättre.
Våra barn har höga krav på sig idag, kraven kommer inte bara från skolan. De får intryck från många håll. Sociala medier ger bilder om hur verkligheten är, som kanske egentligen är en fasad, men det kan inte barnen se. De jämför sig med det de ser där. När jag var barn ville man bli brandman eller polis. Idag vill barnen bli kända ”youtubers” och framför allt rika. Det är svårt att leva upp till sådana mål. Många barn har inte koll på vad saker kostar och att sociala medier inte speglar verkligheten, som den är. Men barnen jämför sig automatiskt.

Viktigt för den psykosociala hälsan

Enligt forskning är skolkuratorer en viktig länk i kedjan för barns psykosociala hälsa. Hos kuratorn vågar barn prata om sina problem, oavsett om det handlar om skolan eller hemma. Skolkuratorer är de, som först och främst genomför individuella samtal med eleverna av skolpersonalen. Kuratorn lyfter fram barnens egna perspektiv och behov. De fokuserar på ett annat sätt på deras livssituation, hur hemförhållandena är, hur relationerna ser ut och om barnet kanske känner ångest.

Vad är hälsosam skärmtid för barn?

Skolkuratorerna och skolsköterskorna har startat upp ett projekt, som just nu pågår på skolorna runt om i kommunen. Det handlar bland annat om hur man hanterar sociala medier, skärmtid och sömn.

– Internet finns idag överallt, vi vill få eleverna att ifrågasätta normen som finns på internet och vi vill att eleverna ska bli mer källkritiska. Nätet kan vara en extrem frihet men kan samtidigt vara begränsande för barn. I stället för att vara ute och leka, kan det vara lättare att isolera sig bakom en skärm. Dagens barn är vana att få snabba svar och kunna byta mellan olika klipp och filmer som ger dopaminpåslag. Detta gör att hjärnan går på högvarv, medan kroppen är stilla. Barnen kan se ”youtubers” på nätet som sina kompisar. De förlorar den sociala kontakten med andra barn och kan må dåligt av att de jämför sig med ”fel” verklighet. Barn har också lättare att skriva elakheter på sociala medier och förstår inte alltid konsekvenserna, delvis för att deras hjärna ännu inte är färdigutvecklad.

På Bäckaskolan F-6 får barnen i åk 5 på hösten en interaktiv lektion om natt och sömn. På våren går de en tipspromenad på idrottslektionen. Där ska de få svara på vad som är hälsosamt kring sömn, skärmtid och om hur de använder sociala medier. Resultaten av tipspromenaderna diskuteras sen på en uppföljande lektion och lägger grunden för det fortsatta arbetet med eleverna.

– Vi kan då se vad som brister. I det här arbetet är det viktigt att även ha ett bra samarbete med föräldrarna. I skolan är det mobilfritt under skoldagen, men hemma kan det vara fri tillgång. I framtiden kan vi vinna mycket på att förebygga och vara uppmärksamma på hur barnen använder sina mobiler och ”paddor”.

Barn utvecklas mycket under mellanstadiet

Hon fortsätter.

– Jag vill att barnen känner sig trygga när de kommer till mig. Att jag har ny fräsch energi och att jag kan ha distans till situationen. Mest arbetar jag på mellanstadiet, det kan handla om en incident mellan elever, enskilda samtal och medling på gruppnivå. Jag anpassar mitt arbete efter ålder, mognad, situation och efter deras nivå. Vi kuratorer arbetar tillsammans med pedagogerna i grupp- och temaarbeten. Det är på mellanstadiet barnen utvecklar sin identitet. Oftast har de haft samma kompisar sen i förskoleklass, men när det kommer till mellanstadiet utvecklar de nya intressen som medför nya kompisar. Hierarkin i klassen förändras. Och puberteten spelar också en stor roll. Här på skolan går ungefär 300 elever. Läraren är deras första trygghet och deras största tillgång. Jag är en del av skolan, barnen känner mig och ibland behöver de prata med någon, de vet har tystnadsplikt. Det kan handla om något som barnet skäms för. Barn kan må dåligt av en skilsmässa där de vill vara lojala mot båda föräldrarna. Hos mig behöver de inte välja sida. Var och en har sin egen ”ryggsäck”. Barnen kan vara i tuffa situationer, där de bara behöver pysa. Hos mig får de vara ledsna och gråta. Bäckaskolan är en multikulturell skola och jag som kurator behöver kunna förhålla mig till olika kulturer och deras syn på psykisk ohälsa. I en del kulturer ska pojkar, till exempel, vara starka. Här finns inget rätt eller fel. Ibland är det bäst för barnet att någon bara lyssnar och då finns jag här. Mina samtal är kravlösa och inte styrda av scheman eller tider att passa, utan vi avslutar samtal när vi är färdiga.

Skolkuratorerna är ”runda” i en fyrkantig värld

På Bäckaskolan i Gnosjö finns två kuratorer, Malin Gunnarsson på högstadiet och Rachelle Meijers på låg- och mellanstadiet. Rachelle berättar om hennes roll på skolan.

– Jag är ”rund” i en fyrkantig värld. Skolan är styrd från så många håll. Det är skolplaner, lektioner och betyg. Det handlar om måluppfyllelse och om att prestera. Vi kuratorer formar oss efter det behov som finns. Vi har ingen akut verksamhet, men måste alltid vara flexibla och vara behjälpliga.

Hon fortsätter efter att ha funderat lite över hur hon ska beskriva sin roll.

– Lärare har ansvar för lektioner och har tider att hålla. Det är inte alltid så lätt att finnas till för någon som inte mår bra. Då finns jag här med ny fräsch energi. Jag kan ta avstånd från situationen som kanske uppstått i klassrummet, jag kan erbjuda trygghet och förtroende för att barnen ska våga öppna sig.

Lärare har naturligtvis den dagliga kontakten med eleverna, men där är lärandet huvudsakliga uppdraget. Om det finns hinder, så blir det svårt att ta till sig kunskap, då finns Elevhälsoteamet och framförallt skolkuratorn där. Det kan vara omöjligt för ett barn att klara skolan om det finns problem hemma i form av, exempelvis, psykisk ohälsa. Då är det kanske inte heller till föräldrarna man vänder sig om man känner sig orolig eller nedstämd?

Vi kan alla lyckas, fast på olika sätt

– Jag har inte själv haft en lätt skolgång, men jag har lyckats ändå. Det tog bara lite längre tid. Den ene behöver mer tid än den andra. Det har jag med mig i mitt arbete. Vi kan alla lyckas på olika sätt.