Vi är starka tillsammans

Patrick Sellman fyllde hela Missionskyrkan till bredden. 300 i publiken i Gnosjö, vilket motsvarar två Globen i Stockholm, menade arrangören Tommy Tolf från Gnosjö Scenkonst. Föreläsningen ”Förberedd för kris” lämnade ingen oberörd. Beredskapen i Sverige är inte god, utan måste förbättras och detta måste starta i hemmen.

I höst den 23 september startar Beredskapsveckan 2024. Men redan har MSB släppt årets tema som är ”Sätt igång!”. Det är en uppmaning till alla att stärka sin egen hemberedskap. Patrick Sellmans föreläsning ”Förberedd för kris” gick i samma anda. Han menar, att vi inte kan vänta på att samhället ska ta hand om oss. Vi måste ta hand om oss själva, så länge vi är i arbetsför ålder och friska.

Här kan du läsa ett referat av föreläsningen för dig som missade den.

Patrick inledde sin föreläsning med att dra sig till minnes vad Per Albin Hansson sade när andra världskriget startade. Nämligen ”Sveriges beredskap är god”. Inget kunde vara en större lögn, menar han. ”Varje man fick fem patroner med ammunition. Hur långt räcker det i ett krig?” Inte länge, det kan vem som helst förstå. Patrick påminde också publiken om Kalla krigets fasor, som inte alla har upplevt.

Globalisering, specialisering och individualism

Mycket har förändrats i Sverige och i världen sen andra världskriget och Kalla kriget.
– En stor förändring är globaliseringen. Hela världen hjälper till att tillverka grejer, vilket kräver ett komplicerat logistiksystem. Vi är var och en helt beroende av att det ska fungera. Fungerar det inte så blir det stora bekymmer. Så sent som på 1990-talet fanns det fortfarande ånglok att använda vid krig för transporter, de finns inte idag. Det fanns en reserv med kaffe för att klara sex månader. Det finns inte idag.

Patrick slängde ut frågan i publiken ”Hur länge finns det mat i våra livsmedelsbutiker?”

Svaret kom snabbt från en kvinna.
– Tre dagar.
– Ja, så är det. Våra matbutiker kommer snabbt att vara tömda om vi stod inför ett krig.

Aldrig har vi haft så mycket mat tillgängligt som idag. Vi lever i ett extremt överflöd.

– Det är helt utflippat ur ett historiskt perspektiv. Vilken kung som helst från tidigare århundraden skulle få en chock. Om vi ser på vår djuruppfödning, så är slaktstället många mil bort idag. Har vi inget bränsle, så har vi ingen mat. Vårt samhälle har en enorm sårbarhet.

Vi byggt upp en välfärdsstat, vilket gör att vi tror att samhället ska skydda oss i alla lägen. Han kallar det för ”Någon-annan-löser-det-skadan”. När Sverige gick med i EU skulle EU plötsligt lösa allt. När pandemin kom, hade vi bara lager för fem dagar.

– Några år in på 2000-talet eldades våra beredskapslager upp i våra fjärrvärmeverk. Och vår sjukvård har anammat New Public Management, där allt ska göras med samma personal, oavsett inflationen. Fast att vi behöver fördubbla antalet IVA- och akutplatser i Sverige, så läggs sjukhus ner i samma andetag. Vi är ju intelligenta människor, ändå sker detta.

Dåligt förberedda när det krisar

Patrick tog upp exempel där vi stått inför katastrofer helt oförberedda och med dålig ledning. Exempelvis bränderna i Västmanland, snökaoset i Skåne på E22:an…

– Det kommer en rapport om att det inte fungerade. Sen händer inte så mycket mer. Vi har byggt upp en välfärdsstat och tror att den ska fungera även i kris och krig. ”Specialisering” är grunden till vårt välstånd. VI går i skolan i sjutton år och sen ansvarar vi för en pytteliten del. Vi är starka tillsammans. Vi kompletterar varandra och är beroende av varandra. Sen har vi ”individualiseringen” som handlar om att frigöra sig, vilket även är positivt. Men ändå klarar vi inte oss utan varandra. Självständighet, men kan ingenting, är en paradox.

Hushållen behöver förbereda sig

Patrick tror att många fått aversion av ”preppers” som är en amerikansk subkultur.

– Det hjälper inte om vi har en vevradio och ett trangiakök. Det är vi som måste göra hemberedskapen, ha mat och vatten så att det räcker. Vad händer om inte toaletten och avfallsanläggningar fungerar? Bakterier sprids om vi går i buskarna och gör våra behov. Då kommer dysenteri och kolera. Vi kan inte räkna med att ”bli omhändertagna”. Vi ska fortsätta arbeta enligt tre principer, ansvars-, likhets- och närhetsprincipen. Man ska sköta sina normala sysslor inom kommunerna och ta sitt lagstadgade ansvar. Kommunerna behöver veta att det finns beredskap i hemmen. Om beredskap finns så att hushållen kan klara sig minst sju dagar, så kan de ägna sig åt de som behöver hjälp på riktigt, det vill säga gamla och sjuka. Den som väntar nu med att förbereda sig ligger efter!

Det behövs eftertänksamhet och engagemang

Patrick är noga med att poängtera att det tar långt tid för samhället att bygga upp en beredskap. Tanken enligt Försvarsberedningsrapporten ska vi kunna ställa om på tre månader vid en allvarligare kris. En bonde försörjer idag 6 000 personer med mat, men om skördetröskan går sönder måste reservdelar flygas in från kontinenten. Även om Sveriges bönder producerar spannmål som räcker till 20 miljoner människor, så behöver vi importera mängder.

– Det är som en stor fälla, som en giljotin vi stuckit in huvudet i. Vi ska resa oss upp ur detta. Vi ska välja vilka vi vill vara. Men vi får inte glömma att vi är beroende av varandra. Försvarsmakten går alltid före i krig. Bränslet går först till stridsvagnarna. Har vi diesel för tre månader är det inte mycket… Men det är härligt att se hur stort engagemang det finns här.

Han avslutar.

– Vi behöver vara eftertänksamma.