Vi måste alla hjälpas åt för att bromsa brottslighet

Kommunen har ökat ansvar för det brottsförebyggande arbetet sen förra året. Lägesbilder görs för att arbeta med systematik. Främst vill man förhindra att unga hamnar i brottslighet. Därför sker ett stort samarbete mellan högstadieskolor, socialtjänst, fältsekreterare och områdespoliser.

Sandra Uddeström Blixt och Andreas Sjökvist är våra kommunpoliser i GGVV-området. Sandra har ett större ansvar för Västbo och Andreas fokuserar främst på Vaggeryd och Värnamo. Deras arbete innebär samverkan med kommunerna och olika aktörer i samhället. Brottslighet har inga kommungränser, så samverkan är av stort värde på alla sätt.

Sandra redogör för hur det brottförebyggande arbetet går till rent praktiskt när vi träffas på hennes kontor på Polishuset i Värnamo.

Samarbete mellan kommun och polis

– Vi har tät kontakt med SKA. I stort sett har vi kontakt flera gånger i veckan.

SKA-enheten är säkerhetsavdelningen som Gnosjö och Gislaved delar på, där Matilda Johansson är säkerhetschef och Mimmi Börjesson säkerhetssamordnare. SKA står för säkerhet, kunskap och analys.

Sandra fortsätter.

– Vi kommunpoliser arbetar på strategisk nivå med brottsförebyggande frågor på lång sikt. Vi upprättar gemensamma lägesbilder med kommunen varje månad. Utifrån den tar polisen med sig de delar som berör polisens arbete och kommunen tar med sig det som rör deras verksamheter för vidare åtgärder. Men vi arbetar även operativt vid hastigt uppkomna händelser, som den som skedde i slutet av förra året i Gnosjö.

Lägesbilden, viktigt analysredskap

Mimmi Börjesson är den som ställer samman lägesbilderna i Gnosjö kommun. Den första lägesbilden som publicerades här på webbplatsen var i våras. Den uppdateras flera gånger varje år.

– Vi slår ihop vad vi har sett från polisens sida med vad kommunen har fått in. Det kan handla om klotter, händelser vid skolorna eller andra avvikelser. Det vi fått till oss kan handla om polisanmälningar, sådant vi åkt på och underrättelser. Sen jämkar vi och lägger ihop, lager på lager. Då kan vi tendenser och indikationer på sådant vi behöver ta tag i.

Mimmi Börjesson vill också uppmana alla kommuninvånare att anmäla incidenter via e-tjänsten eller appen Felanmälan Gnosjö.

Lägesbilden ger systematik

Polisen och SKA-enheten arbetar enligt något som kallas EST, Effektiv Samordning för Trygghet tillsammans med SSPF. SSPF står för Skola, Socialtjänst, Polis och Fritid. Mikael Ihreborn är koordinator för SSPF i Gislaveds kommun och ingår i styrgruppen. Andreas Stålbrand är fältare i Gnosjö och har insikt i vad som händer bland ungdomarna.

– När vi träffas kommer alla med sina inputs. Vi lägger ihop och kan kanske se att vi har indikationer på ett problem. En kan ha noterat en skadegörelse på en skola, samtidigt som rektorn flaggar för att elever förstör på samma skola. På så vis bygger vi problembilden, så att vi kan bromsa en utveckling, som kan bli värre. Vi behöver titta bakåt för att se vad vi kan göra framåt.

Viktigt att förhindra att ungdomar hamnar i brottslighet

Områdespoliserna i Västbo och Östbo är de som bland annat arbetar med brottsförebyggande arbete kopplat till ungdomar. De har tätt samarbete med ”fältarna”. Var sjätte vecka möts de för att göra egna lägesbilder på skolorna, främst på högstadiet. Om en ungdom har dragits in i tråkigheter kan föräldrarna skriva på ett medgivande med SSPF, så att socialtjänsten, skolan, polisen och fritid kan samarbeta utan att sekretessen hindrar arbetet.

– Om föräldrarna samarbetar så kan vi se till att rätt insatser sätts igång. Med samarbetena hoppas vi kunna identifiera individerna, så att vi kan bromsa i tid. Polisen är också ute och föreläser i skolorna där vi bland annat poängterar hur viktigt det är att kunna säga ”nej”, så att man inte dras med i brottslighet. Vi behöver ett gott samarbete för att kunna förhindra kriminalitet och även psykisk ohälsa. Målet är att vi ska kunna identifiera de som är i riskzonen så pass tidigt att det inte hunnit gått snett.

Just nu arbetar polisen mycket i det brottförebyggande arbetet med bedrägerier. De flesta bedragarna vänder sig mot de äldre. Främst handlar det om telefon- och annonsbedrägerier.

– Vi föreläser för seniorer på möten med Grannsamverkan och de olika pensionärsföreningarna. Det skedde en trendförändring under pandemin, med färre bostadsinbrott och fler bedrägerier. Vi kan i vissa fall se en koppling mellan kriminella nätverk där bedrägerierna kan vara en del av att finansiera droger och vapen.

Korta beslutsvägar underlättar

Den nya lagstiftningen som lägger större ansvar på kommunerna för det brottsförebyggande arbetet har gjort att det kommer många frågor till polisen om hur man kan arbeta mer effektivt för att bromsa negativ utveckling.

– Att kommunerna blir bättre på att förhindra brott kommer inte att hända på en dag. Den nya lagstiftningen gör att det brottsförebyggande arbetet kommer högre upp på agendan. Man måste arbeta långsiktigt och alla måste hjälpas åt. Bland annat är föreningarnas verksamheter en viktig del i det brotsförebyggande arbetet. Det är lite beroende på ämnet hur man arbetar. Ibland behöver föreningar involveras. Men idag är det svårt att få människors tid utan betalning.

Gnosjö kommun är liten med korta kontaktvägar, något som gör att det går snabbt att ta beslut.

– Generellt sett så underlättar de snabba kontaktvägarna vårt arbete. Till exempel nu när vi behövde kalla till ett informationsmöte på Töllstorpshallen, i samband med mordet i Gnosjö, gick det hur snabbt som helst att ordna. Kommunpolisen har kontakt med Matilda och Mimmi två till tre gånger i veckan. Det är lätt att ringa varandra och bolla idéer.

Att förhindra brottslighet positivt både för individen och samhället

Andreas Sjökvist, Sandras kommunpoliskollega, håller just nu på med ett pilotprojekt kallat ”Företagsamverkan mot brott”. Det är uppbyggt liknande hur exempelvis Grannsamverkan och Båtsamverkan fungerar. Om projektet blir lyckosamt kommer detta att spridas runt om i Sverige för att förebygga brott mot företag. Andreas har tillsammans med representanter från Värnamo kommun även startat föreläsningar "Blåljus 2.0" som vänder sig mot ungdomar.

Det finns något som kallas ”Brottstrappan” som beskriver olika ”trappsteg” på hur ungdomar hamnar i kriminalitet. Det kan börja med anpassningssvårigheter i skolan, som leder till skolk eller mobbning. Kanske ungdomen börjar snatta och kommer in i ett gäng som ägnar sig åt skadegörelse, mindre stölder och misshandel, så är den negativa spiralen igång.

Att komma ur kriminalitet kan vara mycket svårt, speciellt om man hamnat i gängkriminalitet. Att förhindra att någon hamnar i brottslighet i unga år är att förhindra utanförskap resten av livet. En kriminell kostar samhället enorma summor. Nationalekonomer har räknat på vad en, som varit gängkriminell i femton år, kostar svenska samhället. Notan var 23 miljoner 2021. Att arbeta brottsförebyggande är alltså även viktigt för att spara pengar i förlängningen.

– Vi understryker vikten av att kunna säga ”nej” och inte falla för grupptrycket. Man behöver kunna säga ”Du är på fel väg” till en kompis som stjäl.