Programmering fascinerar på högstadiet

Thomy Carlsson Sporre arbetar med ”Den smartare staden” i undervisningen på högstadiet på Hillerstorpsskolan. Att testa att själva programmera och få trafiksignaler att lyda är något som fascinerar.

Thomy Carlsson, som undervisar i naturorienterande ämnen och matematik på Hillerstorpskolans högstadium. Han berättar hur eleverna arbetar med programmering i undervisningen.

– Vi testade i våras att arbeta med ”Den smartare staden” i våras. Det visade sig att många tar till sig detta direkt. Många är fascinerade av vad man kan göra med programmering. Många är bekanta med dataspelsvärlden. De är inte rädda för att prova! De har väldigt lätt att ta till sig det praktiska, men det är lite knixigare att förstå det mer teoretiska, vad som ligger bakom händelseförloppen. Vi arbetar med blockprogrammering, vilket innebär att det finns bestämda block, som säger vissa saker. Vi använder oss inte av datorspråk, förutom när vi i matematiken ritar geometriska figurer.

Progression hela vägen

På skolan har man valt att arbeta med NTA, Naturvetenskap för alla, för att öka elevernas förståelse för teknik. I tekniktemat ”Den smartare staden” undersöker eleverna några olika tekniska system i en stad, som kan bli smartare genom att systemets delar kopplas samman med hjälp av elektronik och programmering. I temat utvecklar eleverna olika smarta lösningar genom att programmera ett elektroniksystem, en så kallad micro:bit.

– Även om vi började med NTA förra året, så är det först i år vi har kommit riktigt in i det. Vi arbetar med tre olika varianter för sjuorna, åttorna och niorna, som är fristående, men kräver en del förkunskaper. De behöver ha arbetat med micro:bit sen tidigare och ha lärt sig programmera den. Micro:biten är ett litet kort, som är en liten processor. Den introduceras i sexan. Det är progression hela vägen. När vi arbetar med gatubelysningen, så kan vi koppla till trafiksignaler så att vi får signalen att lysa rött. Men den kan även programmeras som ett larm för säkerhet. Man kan ge trafiksignalen olika uppdrag, få den att lysa ett visst antal sekunder, pausa några sekunder. Man kan bygga ganska långa programmeringssjok.

Att analysera skeenden ger förståelse

Eleverna får undersöka och diskutera drivkrafter bakom teknikutvecklingen och samhällsfrågor. Smartare system kan ge möjligheter att nå ett hållbarare och säkrare samhälle. Men det kan även finnas risker med den nya tekniken. Det är av betydelse att eleverna genom undervisningen får möjlighet att både se både teknikens för- och nackdelar.

– Vi har valt att arbeta med gatubelysning, trafiksignaler och trygghetslarm. Vi pratar om hur trafik styrs idag och hur det skulle kunna vara om man använder AI, artificiell intelligens. Vi ställer oss frågan vad man måste tänka på i trafikflödet. Vad som blir konsekvensen om vi tar bort en trafiksignal, eller bygger en rondell? Eleverna får analysera hur det ser ut i trafiken. Varför har man en trafiksignal här? Varför en rondell? Vad är det man vill uppnå med olika trafiklösningar?

Eleverna är uppväxta med teknik

Thomy avslutar.

– Dagens elever tar det för givet att en dörr öppnas, eller att en rulltrappa sätts igång när du kommer i närheten. De har aldrig upplevt något annat. De har aldrig levt i någon annan tid. Här i undervisningen så tittar vi på hur de tekniska systemen är uppbyggda och hur de kan styras via exempelvis sensorer. Nu får de en förståelse för hur det egentligen fungerar.