Programmerar analogt på lågstadiet för att bli digitala på mellan- och högstadiet

Jennie Thur är IKT-pedagog sen ett år tillbaka och klasslärare i klass 4 och 6 på Hillerstorps skola. IKT står för Information Kommunikation och Teknologi. En IKT-pedagog har som uppgift att inspirera, handleda och utveckla användningen av digitala möjligheter i undervisningen.

– För några år sedan kom Skolverket med en Digitaliseringsplan som vi arbetar efter. Tanken är att man ska öka den digitala kompetensen både hos elever och hos lärare. Jag har ett brinnande intresse för det digitala. Barn idag är födda in i den här världen, medan jag måste hjälpa min 75-åriga mamma med olika saker på nätet, trots att hon är pigg för sin ålder. Du klarar dig inte i samhället idag om du inte är ”digital”.

Skolorna i Gnosjö kommun har valt att arbeta med NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla. NTA ökar intresset för natur- och teknikämnena. NTA-undervisningen är uppbyggd kring temalådor med material för experiment och försök. Temalådorna lånas terminsvis av en lärare som får lådan skickad till sin skola. För att få låna lådorna krävs att lärarens har gått en utbildning.

NTA Skolutveckling är en ickekommersiell förening för skolhuvudmän, som är intresserade av att skapa långsiktiga förutsättningar för utveckling av undervisningen i naturorienterande ämnen, teknik och matematik i förskolan och i grundskolan.

– Det är fantastiskt bra att arbeta med NTA. Varje pedagog går en utbildning. Du får allting till dig som du behöver i undervisningen. Ska du till exempel arbeta med ”Elektricitet” får du till dig alla sladdar och allt annat du behöver. En av NTA-lådorna är en programmeringslåda. Vi har två lådor per årskurs per år, en på hösten och en på våren med olika teman. Det är en fantastisk förmån att få arbeta med detta.

Tränar sig i logiskt tänkande

Jennie talar om lusten att lära sig genom att leka sig fram med bland annat robotar som eleverna kan programmera. Man arbetar lite olika med programmering beroende på åldern.

– Programmering får en annan aspekt för eleverna på högstadiet och gymnasiet. Det blir en helt annan dimension när man kan även börja använda AI, Artificiell Intelligens, tillsammans med programmering. Det är både spännande och skrämmande. Medan de mindre barnen arbetar först med analog programmering. Där det handlar om att organisera. De kan till exempel dela upp sin morgon i olika delar och lägga delarna i ordning.

Den analoga programmeringen innebär att eleven tränas i att tänka logiskt. Till exempel kan eleven dela upp sin morgon i olika delar. 1. Klockan ringer. 2. Stiger upp. 3. Tvättar mig. 4. Tar på kläderna. 5. Äter frukost… Hur man delar upp skeendet skulle man kunna föra över till hur en maskin fungerar automatiserat på en industri där olika funktioner sker i en viss ordning.

– Det gäller att kunna strukturera i tur och ordning, från det lilla till det stora. Det kan vara enormt komplicerat men också mycket enkelt.

På lågstadiet arbetar eleverna med analog programmering, och går sedan över till digital.

– På lågstadiet har vi en robot som ser ut som en nyckelpiga. Man kan programmera den så att den kan röra sig framåt och vända sig.

När eleverna går på mellanstadiet kan de även programmera robotar med ljud, rörelse och ljus. De kan få roboten att säga ”hej”.

– Det är olika hur stort intresse barnen har för att programmera. Det viktiga är att få eleverna att tänka i olika steg. De får lära sig ett programmeringsspråk. I årskurs 6 får eleverna lära sig programmera i en app i i-paden som de sedan för över till en micro:bit för att testa sin programmering. Sen kan de koppla ihop roboten med Ipaden för över det till ett chip, en micro:bit. Det är som ett slags kretskort som programmeras. Det heter Micro:bit.