Gnosjö kommun logotype

Glass är morot för att minska matsvinn

Den 29 september var den internationella matsvinnsdagen. Bäckaskolan F-6 har i många år arbetat med att minska matsvinnet i samband med skollunchen.

Anneli Fränberg, gruppledare och kock i Gnosjö är glad över att man lyckats få skolbarnen att slänga så lite mat som möjligt. Eleverna har börjat tänka både en och två gånger innan de slänger mat. ”Slänghinken” står inne i köket två dagar i veckan på initiativ av elevrådet, så det är lite svårare att slänga, bara av den anledningen.

När de lyckats minska svinnet med 10 gram/elev/dag i en hel vecka, får de en guldstjärna. Lyckas de att slänga så lite i fyra veckor får de glass eller någon annan överraskning i vinst. Något som uppskattas mycket av eleverna.

En glad kvinna står vid serveringsdisken i skolmatsalen.

Anneli Fränberg ligger i som en iller för att minska matsvinnet i skolan.


– Jag tror att vi började för ungefär åtta år sedan att titta på hur mycket matsvinnet skulle kosta om vi räknade om det till inköpspris. Vi har cirka 330 ätande här. Om alla slänger 10 gram är det 3,3 kg/dag. Om man tar det gånger fem, så ser man snabbt att man skulle ha råd med glass, om man inte slängde så mycket. Vi har en skylt där vi skriver hur mycket det slängts varje dag, så att alla elever har koll på läget. Det brukar bli överraskning en till två gånger per termin.

På alla kommunens skolor har man speciella mätveckor där man mäter kökssvinn, tallriksvinn och serveringssvinn. Dessa mätperioder är på fyra veckor. I år är det vecka 40 till 43.

Många åtgärder för att minska matsvinn

– Det finns mycket vi gör för att minska svinnet i köket. Vi har bra koll på vad vi har i kylarna. Skulle rättikan, som vi skulle haft i salladen, vara på upphällningen får vi planera om. Vi har hostskydd över all mat när den serveras. Om det blir potatis över kan vi steka den en annan dag. Blir det riven morot över tar vi den i brödet. Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser. Ju längre framåt dagen ställer vi fram mindre också så att maten och salladen inte blir dålig. Man får vara envis och aldrig släppa taget, så att vi fortsätter och minska matsvinnet.

Ännu har inte förskolorna börjat mäta sitt matsvinn, men det kan komma. Förskolorna arbetar mycket med ”Månadens frukt & grönt”, ett sätt att få barnen att förstå var maten kommer ifrån och varför man ska äta frukt och grönsaker.

Slänger på grund av okunskap

Det räcker inte bara med att barnen tänker på att äta upp sin mat. Vi vuxna behöver även bättra oss. Matsvinn är en samhällsutmaning, som kräver ett brett engagemang, om Sverige ska nå sina klimatmål. Att slänga mat, som borde ha ätits upp, är varken särskilt ekonomiskt eller bra för klimatet. Många vill minska sitt matsvinn, men är osäkra på hur de ska hantera och förvara mat. Många har svårt att avgöra om mat går bra att äta eller inte om den legat i kylskåpet några dagar.

Alla kan minska sitt svinn

”Hacka maten” är en ny satsning från Livsmedelsverket. Med hjälp ”hacks” vill man sprida kunskap. Visste du att tillagad mat kan förvaras i kylskåpet en vecka utan att bli dålig? Att använda rester i matlagningen är också ett sätt att minska sitt matsvinn. Frukt och grönsaker är det som oftast hamnar i soporna i onödan, tätt följt av bröd. En betydande del utgörs också av matrester, korv och köttpålägg. Svenskarna slänger ungefär 33 kilo mat och dryck per person och år i hushållet. Det påverkar både klimatet, miljön och plånboken negativt.

Fakta om matsvinn

  • En tredjedel av all mat, som produceras i världen, äts inte upp.
  • Matsvinn är livsmedel, som producerats i syfte att bli mat, men som av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Matsvinn uppstår i hela livsmedelskedjan. Den största delen av matsvinnet uppstår hos hushållen.
  • Matsvinn och livsmedelsförluster står för mellan 8 - 10 procent av allt utsläpp av växthusgaser i världen.
  • Om matsvinn var ett land skulle det vara den tredje största utsläpparen av växthusgaser i världen, efter Kina och USA.
  • Att minska matsvinnet i världen är ett viktigt bidrag till klimatet. Därför har FN som mål i Agenda 2030 att halvera det globala matsvinnet, och minska svinn och förluster i hela livsmedelskedjan.
  • Om det inte fanns något matsvinn i världen skulle ytterligare tre miljarder människor slippa att vara hungriga.
  • Varje år slänger hushåll i Sverige cirka 15 kilo ätbar mat per person. Det som oftast blir matsvinn är frukt, grönsaker, bröd och matrester.
  • Förutom detta hälls dessutom 18 kilo mat och dryck ut i vasken, per person och år. De produkter som oftast hälls ut är kaffe, te och mejeriprodukter.
  • Sammanlagt slängs alltså 33 kilo mat per person och år, för en familj på två vuxna och två barn handlar det om cirka 130 kilo per år.
  • Ett matsvinn på 15 kilo i soptunnan kan motsvara nästan 35 måltider per år för en person.
  • De 18 kilo, som hälls ut i vasken, motsvarar ungefär 90 koppar kaffe.
  • För en familj med två vuxna och två barn motsvarar matsvinnet en kostnad på mellan tre och sextusen kronor per år.