Om vattnet försvinner - så övar Gnosjö kommun för kris

Klockan har precis slagit nio när personalen på äldreboendet Rosendal får en lapp med ett oväntat besked: "Nödvattenövning i dag.". Det är startskottet för en övning i att hantera en situation där dricksvattnet inte längre rinner i kranarna.

Enhetscheferna på Rosendal sätter genast igång och tittar i sina krisplaner, telefonkedjor aktiveras och sms-meddelanden skickas ut.

Övningsledare är Gnosjö kommuns VA-chef Poul Hjort, utvecklingsledare Jonas Bergkvist från socialförvaltningen och säkerhetssamordnare Martin Lundin.

– Det är en övning här idag, men scenariot skulle kunna bli verklighet. Därför är det viktigt att vi tränar på hur vi ska agera, säger Poul Hjort.

Kommunen har beredskap för de första dagarna och nödvattentankar kan snabbt tas i drift vid behov. I verksamheterna finns också krislådor och i vissa fall hopfällbara vattendunkar.

En timme och tretton minuter efter övningens start anländer nödvattentanken till vårdboendet. Övningen går i stort sett enligt plan. Men det märks också hur små detaljer kan ställa till det. Kranen på tanken sitter lågt och det hade varit svårt att få in en hink under.

– Men föraren Peter hade tänkt till och tagit med två lastpallar för att höja upp tanken. Det är sådant som kan vara avgörande i ett skarpt läge, säger Poul Hjort.

Vid en verklig vattenstörning är det VA-chefen som beslutar när nödvattentankar ska köras ut.

– Varje situation är unik, men äldreomsorg, skolor och andra verksamheter med särskilt sårbara grupper prioriteras. Rent dricksvatten är det viktigaste. Vatten till toalettspolning kan bli nedprioriterat i ett sådant läge, säger Poul Hjort.

Vi testar organisationen, inte bara utrustningen

Syftet med övningen är större än att bara kontrollera att utrustningen fungerar.

– Vi vill öka vår förmåga att hantera en situation där det ordinarie dricksvattnet inte är tillgängligt. På Rosendal finns flera olika verksamheter med olika behov. Därför behöver vi förstå hur nödvatten fungerar i praktiken och inte bara på pappret, säger Jonas Bergkvist.

Övningen har gett deltagarna möjlighet att följa hela kedjan, från transport av vatten till mottagande och användning ute i verksamheterna.

– VA-verksamheten har sitt perspektiv på leveranser och teknisk utrustning, medan verksamheterna på Rosendal har sina egna förutsättningar och fokus på de boendes behov, säger Jonas.

Lärdomar för framtiden

Att upptäcka brister är en viktig del av övningen.

– När något inte fungerar som vi tänkt oss är det värdefull information. Vi har identifierat områden där arbetssätt, ansvar och hantering av utrustning behöver förtydligas. Det handlar inte om att skuldbelägga någon enskild, utan att lära för framtiden, säger Jonas Bergkvist.

Martin Lundin ser också utvecklingsområden.

– Vi behöver tydligare mötesstrukturer så att rätt personer deltar när det händer något i en kris. Kommunikationsvägarna mellan olika verksamheter behöver också förtydligas så att informationen når fram, säger han.

Ett konkret exempel var att personalen inte automatiskt fick information om att tanken hade kommit fram.

– Tanken stod här i ungefär en timme innan verksamheten visste att den var på plats. Det visar hur viktigt det är att kommunikationen fungerar hela vägen, säger Poul.

Köket har krisberedskap i vardagen

I Rosendals kök, där mellan 3 000 och 4 000 portioner mat lagas varje dag till äldreomsorg och skolor, finns en särskild krismatsedel.

– Vi har redan planerat maträtter som kräver mindre vatten vid tillagningen. Till exempel kan vi rosta eller grilla potatis i stället för att koka den, säger måltidsbiträde och kocken Kunchanok Andersson.

Köket har även lager av papperstallrikar och plastbestick för att minska behovet av diskning vid en vattenbrist.

– En förbättring som vi kommit på är att avdelningarna själva kan köpa in plastbestick och papperstallrikar. Det minskar behovet av diskning och gör verksamheten mer robust och självständig vid ett vattenbortfall, säger Kunchanok.

Utvärdering och fortsatt utveckling

Vid dagens slut samlas chefer och övningsledning för en gemensam genomgång.

– Övningen har varit lärorik. Man upptäcker att vissa rutiner fungerar bra på papper men inte lika bra i praktiken, säger Disa Larsdottir, enhetschef.

Hon lyfter särskilt fram vikten av tydliga kontaktvägar.

– Telefonkedjor och kontaktpersoner är viktigt. Alla måste veta vem man ska ringa när det blir en kris.

Under hösten kommer verksamheterna att utvärdera övningen var för sig. Resultaten ska sedan sammanställas i en gemensam rapport med konkreta förbättringsåtgärder.

Arbetet med nödvattenberedskap kommer att fortsätta. På sikt är målet att alla kommunens större verksamheter ska ha egna mindre vattentankar.

– Det gör att vi snabbare kan få fram vatten till de som behöver det, säger Poul Hjort.