Så tycker Gnosjöborna
om sin kommun

Statistiska centralbyrån (SCB) skickar varje år ut en medborgarundersökning till invånare i Sveriges kommuner. Frågorna handlar om allt från trygghet till samhällsservice och kultur. Nu har resultaten för Gnosjö kommit.

Jens Rosbäck är samhällsutvecklare på Gnosjö kommun. Han ansvarar för att analysera resultatet av undersökningen för att se hur det kan påverka kommunens arbete framåt.

Jens, hur skulle du sammanfatta undersökningens resultat?

– På flera områden har vi en positivare resultat än riket i genomsnitt. Till exempel så finns det en stor tilltro till att kunna få jobb här. Förskola, grundskola och äldreomsorg är vi också nöjda med. Gnosjö upplevs oftast som en trygg plats, speciellt för barn och unga. Det verkar finnas ett visst sug efter mer kommersiell service, underhållning och sociala mötesplatser. Samhällsservicen uppfattas som god och synen på det är i stort sett oförändrad sedan förra årets undersökning.

Det som sticker ut negativt är synen på den politiska transparensen. Förståelsen för politiska beslut och den demokratiska processen upplevs som sämre. Underhållet av den offentliga miljön har fått lägre betyg sedan förra året. Små möjligheter för unga att läsa vidare efter grundskolan anses också som en brist.

En intressant notering är att trots att många trivs här i bygden, vill man inte rekommendera andra att flytta hit. Det är lite motsägelsefullt och vi vet inte riktigt hur detta ska tolkas.

Vissa områden har fått lägre resultat detta år. Vad beror det på?

– En nedgång i resultatet behöver inte nödvändigtvis betyda att människorna i de verksamheterna fått sämre service. Det kan finnas andra förklaringar, till exempel ett tillfälligt missnöje kan innebära dåliga betyg på en verksamhet som egentligen fungerar utmärkt. Det kan handla om uppmärksamhet i media, som orsakat förändringen, men också förändringar i själva verksamheten. Vi behöver djupdyka i resultaten tillsammans med verksamheten och se vad som ligger bakom siffrorna, säger Jens.

Det är få som svarat. Kan man verkligen lita på undersökningens resultat?

– Det stämmer att det hade varit önskvärt att fler svarade. Då hade resultatet varit tydligare för oss. I Gnosjö kommun svarade 31%, motsvarande 311 personer, vilket är lägre än riket som helhet. Resultatet ger ändå en fingervisning om hur invånarna ser på sin kommun.

Det är viktigt att studera statistiken i detalj. Är förändringen statistiskt märkbar gentemot förra årets mätning? Hur är skillnaden jämfört med riket i förra årets mätning? Om vi ser samma resultat på flera håll, tyder det på att det faktiskt skett en förändring. Då kan det faktiskt vara så, att många ändrat sina värderingar kring en viss fråga.

Hur kommer du jobba vidare med resultaten?

– Jag kommer ha diskussioner med verksamheternas chefer för att hjälpa dem förstå vad enkäten säger om just deras verksamheter. Vi kommer att titta på både positiva och negativa förändringar som vi kan se i enkäten. Positiva förändringar kan ge en känsla för vad som fungerar och då bör vi göra mer av detta.

Kan man verkligen jämföra kommuner?

– Totalt så deltog 128 av Sveriges 290 kommuner i undersökningen. Förutsättningarna för alla rikets kommuner är olika. Vi kan därför inte rakt av jämföra dem med varandra. Därför måste siffrorna tolkas med försiktighet, tidsspann på några år är inte tillräckligt för att dra slutsatser. Men det är ett bra verktyg för att kunna tänka framåt, åt vilken riktning vi vill att kommunen ska utvecklas.