Målet är att man ska kunna bo hemma så länge man önskar
Senast uppdaterad 25 oktober 2024
Anna Gardell, Malin Jönrup och Jennie Liljendahl är våra arbetsterapeuter. Anna arbetar i och kring Gnosjö, Malin i och omkring Hillerstorp. Medan Jennie ingår i minnesteamet och arbetar mot personer med demenssjukdom i hela vår kommun.
Anna Gardell har sitt kontor på Rosendals äldreboende. Hon har arbetat länge som arbetsterapeut och har sett hur yrket och arbetsterapin utvecklats genom tiden. Våra arbetsterapeuter besöker främst personer i sina hem för att se hur de kan bli hjälpta i sin vardag.
– Målet med vårt arbete är att du ska kunna bo hemma längre. Många vill bo hemma länge. Det är först när det börjar bli otryggt hemma, som man börjar överväga att flytta in på trygghetsboende eller särskilt boende.
Man mår bra av att vara aktiv
– Vi tre arbetsterapeuter träffar vårdtagarna i hemmen och tillhör hemsjukvården. Det är långt ifrån den arbetsterapi som fanns på 1970-talet. Då hade vi vävstolar och snickeri. Vi arbetade med tygtryck och en massa annat. Vi tror att man mår bra av att utföra aktiviteter. Terapin på den tiden var mycket personalkrävande och man hade även terapibiträden. De finns inte idag. De försvann på 1980-talet. Idag arbetar vi mer inriktat på rehabilitering och aktivitetsanalys.
Individens vardag ska fungera
Dagens arbetsterapi handlar om att stärka den enskilde i sitt dagliga liv. ADL, aktiviteter i det dagliga livet handlar om sådant, som alla människor regelbundet måste utföra för att leva ett självständigt liv.
– Man ska klara av förflyttningar, så att man kan leva så självständigt som möjligt i de dagliga aktiviteterna. Det kan man nå det via ett hjälpmedel. Det kan handla om att en arbetsstol, som gör att du kan laga mat fast att du inte orkar stå upp så länge. En toalettstolsförhöjning, gör att man lättare själv kan gå på toaletten. Vi arbetsterapeuter förskriver hjälpmedel. Vi hjälper även till med intyg för ansökan om bostadsanpassning.
Det är Samhällsbyggnadsförvaltningen som har hand om själva anpassningen av bostaden. Har någon svårt att gå kan man till exempel behöva plocka bort trösklar. Det kan också betyda att badrummet behöver ändras genom att badkar tas bort för att sätta dit en dusch och kanske behövs en ramp vid en trappa. Behovet är olika beroende på person, funktionshinder och hur bostaden ser ut.
– Vårt mål är att underlätta vardagen för att man ska kunna bo kvar i sitt ordinära hem, så länge som möjligt.
Väldigt få år det är lämpligt att flytta
Många bor kvar i stora hus, trots att barnen flyttat hemifrån för länge sedan. Dels är kanske huset betalt och innebär därför ett billigt boende. Dels drar sig många för att flytta, eftersom det är besvärligt. Många inser inte att huset kan bli ett problem när de blir äldre. Trädgården kan växa igen och underhållet eftersatt.
– Jag träffar en del, som tagit beslutet att flytta till ett mindre, och bekvämare boende. Många av dessa säger att detta skulle jag ha gjort för länge sedan. Det är kanske en generationsfråga att man väljer att bo kvar i sina hus länge. De, som är åttiofem, bor som regel kvar. Medan 65-åringarna väljer i större grad att flytta till lägenhet eller enplanshus. De spelar golf, reser, upplever och lever ett aktivt liv.
Anna reflekterar.
– Egentligen är det väldigt få år som det är lämpligt att flytta. Då kanske man ska passa på? Det har jag gjort. Jag bor själv i ett enplanshus på landet. Perspektivet har ändrat sig på vad man vill med sitt liv.
Vi finns för alla med behov av hjälpmedel
– Alla vet inte att vi arbetsterapeuter finns. Alla vet inte heller att vemsomhelst kan kontakta oss. Du kan exempelvis vara anhörig, som ser att din närstående eller släkting inte klarar sig själv hemma längre. När vi får veta, så gör vi en bedömning av problemet. Oftast handlar det om att man har svårt att klara sig på toaletten, eller att man inte kommer ur sängen. Man kanske behöver rollator för att man har svårt att gå. Om du kan upprätthålla aktivitet blir du mer självständig och du kan behålla din funktion och kondition längre.
Arbetsterapeuterna föreskriver hjälpmedel från Hjälpmedelscentralen i Jönköping.
– Vi tittar först och främst på funktion av de hjälpmedel som finns. Vi hyr och lämnar tillbaka när de inte behövs mer. Hjälpmedlen är som regel kostnadsfria för brukarna. Rollatorn kostar dig ingenting i grundutförandet, men vill du ha extra utrustning får du betala den själv. Det är väldigt praktiskt. Om något går sönder är det bara att ringa så får vi service av Hjälpmedelscentralens tekniker.
Hjälpmedel även vid palliativ vård
Eftersom Anna och hennes kollegor gör hembesök kikar de även på om det går att göra något för att höja säkerheten i hemmet.
– Vi gör inte någon speciell ”säkerhetsrond” i hemmen. Men vi kikar på om det finns mattor och sladdar man kan snubbla över. Det kan också behövas vägghandtag i duschen.
Hon fortsätter.
– De flesta vi träffar är över åttio år, någon enstaka yngre på grund av sjukdom. Man kan ha fått en stroke eller ha fått cancer. Många som är svårt sjuka har en önskan om att få somna in i sin trygga miljö i hemmet. Då kan man behöva vårdsäng och andra palliativa hjälpmedel. Vi ser till att man kan vara hemma och avsluta livet. Det känns meningsfullt och fint att kunna hjälpa till med det.
Tidshjälpmedel vid demenssjukdom
Jennie Liljendahl som är inriktad på personer med demenssjukdom utför minnesutredningar. Hon hjälper även till med kognitiva hjälpmedel som underlättar. Det kan handla om kalendrar, tidshjälpmedel och GPS-larm.
– Ett GPS-larm kan vara i form av en klocka som är kopplad till en app i mobilen. Om den med demenssjukdom rör sig utanför ett visst område larmas en anhörig eller annan mottagare, så att den får veta var personen befinner sig och kan hämtas.
Demenssjukdom är en ”anhörigsjukdom” där man kan behöva extra stöd som anhörig.