Nyttig dag om näringslära, hygien och säkerhet

Hur får vi eleverna att äta mer omättat fett, D-vitamin, folat och järn? Vilka kolhydrater är bäst för kroppen? Detta är några frågor som Kostenheten fått svar på under sin utbildningsdag. En mycket intressant dag, enligt deltagarna.

Kostenheten har fått sätta sig i skolbänken ännu en gång för att lära sig mer om näringslära, säkerhet och hygien. Gunnel Berdén, livsmedelskonsult, höll i undervisningen.

– Enligt Skollagen ska eleverna ha en näringsriktig kost. Livsmedelsverket har genomfört riksomfattande undersökningarna Riksmaten Barn 2023 och Riksmaten Ungdom 2023 , som visar vad barnen verkligen får i sig. Här har man sett att de flesta elever får i sig för lite omättat fett, för lite folat, för lite D-vitamin och för lite järn.

Fullkornsmacka med tjockt lager smart fett är nyttigt

Utifrån resultaten har Livsmedelsverket analyserat hur mycket olika livsmedel äter, hur mycket näring de får i sig, hur mycket de rör på sig och om de får i sig skadliga ämnen från maten. Eleverna får i sig för lite folat, D-vitamin, järn och omättat fett.

Även om vår kostenhet arbetar väldigt mycket med att servera så näringsriktig kost som möjligt, så är det upp till eleven själv att äta rätt mängd av den. För att visa hur mycket en elev måste äta för att få i sig det rekommenderade dagliga intaget av omättat fett, folat, D-vitamin och järn har Gunnel ställt fram skålar med olika mängd livsmedel. Mängden i skålen motsvarar den mängd eleven behöver få i sig under en dag. Skolmåltiden utgör en tredjedel av dagens intag.

Längs en vägg har kostenheten fått placera livsmedel, som innehåller fett, från mest till minst omättat fett. Rapsoljan innehåller mer omättat fett än olivoljan, Becel mer än Bregott och längst ner syns kokosmjölken som innehåller minst. Även frön, nötter finns med på skalan.

– Våra barn behöver äta mer omättat fett i form av frön, oljor och nötter. De behöver bre ett tjockt lager med smart fett, som Becel, på mackan.

Fibrer är viktigt för tarmfloran

Gunnel förklarade många processer i kroppen på ett enkelt och pedagogiskt sätt.

– Varför äter vi inte tidningen till frukost? Den består ju av kolhydrater och fibrer. Helt enkelt för att tidningens fibrer är olösliga. Vår hjärna behöver kolhydrater för att funka. Fibrer finns olika mycket i olika livsmedel. Fibrerna är helt enkelt växternas skelett. Vår kropp kan inte bryta ner fibrer, de fortsätter genom magen, genom tarmarna och blir till näring till tarmfloran. Fibrerna är bra för själva tarmen. Äter du en smörgås av fullkornsbröd får du i dig zink, järn och andra mineraler. Tack vare fibrerna bildas inte blodsocker. Medan om du äter vitt bröd, som mest består av stärkelse, är detta ett pärlband av socker och går rakt ut i blodet.

Sportdrycken är bra om du rör på dig

En fullkornsmacka ger ett långsamt sockerupptag. Däremot sportdryck har en enormt snabb upptagning av sockret rakt ut i blodet. Feta och fibertrassliga livsmedel tar lång tid att brytas ner i magen. Gunnel menar att man inte alltid kan kalla ett livsmedel onyttigt. Det blir onyttigt om det används på fel sätt.

– Om Charlotte Kalla är på väg över ett krön i Falun, och hon dricker en flaska sportdryck, så ropar hennes muskler efter socker. ”Slurp” så har sportdrycken blivit skidåkning. Sockret i sportdrycken förbränns direkt. Men sitter du framför datorn, eller i soffan och dricker sportdryck, då blir den överskottsenergi och lägger sig kring midjan.

Utbildningsdagen var intensiv med lektioner, tipspromenader i grupp med kluriga uppgifter att lösa om vartannat. En mycket givande och inspirerande dag att omsätta i praktiken i skolans och äldrevårdens måltider.