Gnosjö kommun logotype
Vresros.

Till och med den vackra vresrosen, som kan växa där ingenting annat klarar sig, har ett invasivt växtsätt.

Vi kan minska spridning av invasiva arter tillsammans

Senast uppdaterad 22 juli 2024

Främmande växter finns i våra trädgårdar, en del av dem vara ett hot mot biologisk mångfald. Vi trädgårdsodlare behöver förstå riskerna och bekämpa invasiva växter. Med klimatförändringarna kan de börja sprida sig ännu mer.

Plantskolor står för den största införseln av främmande växter i vårt land. Uppemot 70 procent av växterna i en vanlig villaträdgård är hämtade från andra delar av världen. Vissa främmande arter kan innebära risk, eftersom de kan ta över vår egen normala flora.

Trädgårdsägare kan göra mycket för att främja den biologiska mångfalden och bekämpa invasiva arter, som annars riskerar att ta över. Men det är inte säkert att man känner till vilka växter som utgör risk i sammanhanget.

I en studie har forskare undersökt om trädgårdsägare förstår de begrepp, som används kring invasiva främmande arter, och om de kan känna igen arterna.

Grna blad och en vit spretig blomma.

Parkslide är en pampig växt som kan bli ett par meter hög. Den har extremt stor växtkraft och kan vara nästan omöjlig att bli av med. Information om hur man gör när man ska slänga den finns på SÅM:s webbplats.

Invasiva växter tar över inhemsk flora

I sin ursprungliga miljö är den främmande arten inte invasiv, men i den nya orsakar den skada, genom att spridas snabbt och konkurrera ut våra inhemska arter.

Dessa främmande arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald. Att bekämpa skador och kontrollera invasiva arter kostar samhället stora summor, mellan 1,1 och 4,5 miljarder kronor varje år i Sverige.

I Sverige är det Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten, som är ansvariga för arbetet, mot invasiva främmande arter. Även om en del växter kan utgöra hot kommer de inte att regleras i lagstiftning. Information och vår egen vilja att bidra, är därför avgörande för att bekämpa invasiva arter.

En rosa blomma mot grönska.

Jättebalsaminen är vacker, men tar över alla annan växtlighet.

Alla vet inte vilka växter som är invasiva

I en undersökning valdes växterna jättebalsamin, blomsterlupin, vresros, parkslide och syren ut som exempel på arter som tar över om de får sprida sig fritt.

Hälften av de tilllfrågade tusen trädgårdsägarna hade minst en invasiv främmande växt i sin egen trädgård. De, som inte vet hur växterna ser ut, vet inte heller om de har dem i sin trädgård. Till exempel var det få som kände till jättebalsamin.

Lupiner på en äng.

Där det tidigare växte många olika ängsväxter har nu lupinen spridit sig och fullständigt tagit över.

Spridning ökar med klimatförändringar

I takt med klimatförändringarna blir mer påtagliga kan vissa växter, som har betett sig på ett visst sätt, få ett förändrat beteende. En växt, som tidigare enbart har skjutit rotskott, kan börja spridas med frön. Det har man sett hända med, exempelvis, syren. Mycket av det man trodde skulle hända om 20 till 30 år 2018, har redan hänt. Klimatförändringarnas hastighet är klart underskattad, menar Mora Aronsson från SLU Artdatabanken.

SLU Artdatabanken har uppdraget att ta fram en lista på riskklassificerade arter, där arterna bedöms utifrån sannolikheten att de utgör en risk för svensk biologisk mångfald. Den biologiska effekten och invasionspotentialen bedöms och sätts sedan i relation till ett framtida klimatscenario.

− Det är en stor kommunikationsutmaning att få folk att förstå att växter som tidigare har ”skött sig” kommer att bli problem när klimattrösklarna passeras, konstaterar Mora Andersson på Artdatabanken.