Gnosjö kommun logotype
En ung man sitter ensam framför en dator.

Ensamvargar som engagerar sig i extremism är svåra att upptäcka.

Är du orolig för att någon nära håller på att radikaliseras?

Senast uppdaterad 08 juli 2024

Det finns stöd för dig som lever nära någon i riskzonen för att radikaliseras. Rädda Barnen har en telefonlinje där du kan prata med kunniga personer om du är orolig.

De, som svarar på Rädda Barnens orostelefon är utbildade i samtalsstöd och är även kunniga i vad radikalisering innebär. Hit kan du vända dig om du är orolig för att någon i din närhet är på väg att radikaliseras. Samtalen kostar inget och syns inte heller på din telefonräkning. Du kan vara anonym. Om du har frågor är du också välkommen att ringa dit. Rädda Barnen erbjuder även stöd på andra språk än svenska. Du kan även kontakta dem via e-post till orostelefonen@rb.se, tänk på att din e-postadress kan avslöja ditt namn om du vill vara anonym.

Kontakta Rädda Barnens orostelefon

Telefon 020-100 200

E-post orostelefonen@rb.se
Telefontid Helgfria måndagar 12.00 till 18.00 och torsdagar 9.00 till 13.00.

Orostelefonen om radikalisering är en stödtelefon i frågor som rör hat, radikalisering och extremism. Telefonlinjen finns för dig som är barn, förälder eller annan omsorgsperson. Det finns möjlighet att få stöd på olika språk.

Vad är då radikalisering?

Radikalisering är när en person ansluter sig till en extremistisk organisation, ändrar sitt sätt att tänka, byter kompisar, stil och kan tänka sig att ta till våld.

Ideologi är en inneboende del av radikaliseringsprocessen, med ofta är religiös fundamentalism i bilden. Men radikalisering drivs sällan enbart av ideologi eller religion. Det börjar ofta med att personen är frustrerad över sitt liv och samhället.

Personer i utanförskap, utsatta för diskriminering eller förlust av identitet, utgör en grogrund för rekryteringen. Det finns även andra faktorer, som att sakna fadersgestalt eller att ha kriminell bakgrund. Ofta har den som radikaliseras inte någon egentlig djupare kunskap om religion eller politik.

Det är svårt att hitta ensamvargarna

Många ungdomar, som dras till IS eller Nordiska Motståndsrörelsen, är ofta utåtagerande. När de bestämt sig för att ansluta sig till en terrororganisation brukar de berätta det för kompisarna. Då är det lätt att upptäcka att någon blivit radikaliserad.

Men de, som är på väg att radikaliseras på egen hand, är svårare att upptäcka. Ensamvargar, likt exempelvis Anders Breivik i Norge och Anton Lundin Pettersson i Trollhättan, är väldigt svåra att upptäcka, eftersom de är mer slutna. Fritidsledare eller lärare snappar inte upp dem lika lätt. Därför är det viktigt att anhöriga slår larm om de upptäcker att någon i deras närhet verkar ha radikaliserats, så att det går att sätta in motåtgärder.

Känn igen de olika faserna i radikaliseringen.

Radikaliseringsprocessens fyra steg

FBI har tagit fram en modell som beskriver processen att bli radikaliserad. Dessa fyra steg beskrivs här.

  1. Preradikalisering – personen kommer i kontakt med sin nya tro och idévärld.
  2. Identifikation – personen börjar isolera sig från sina gamla vänner och börja söka sig till nya personer i den radikala rörelsen. Om det är ensamvargar sluter de sig istället i ensamhet.
  3. Indoktrinering – personen åker på träningsläger, rekognoserar tänkbara mål, i framtiden ska hen utföra en attack.
  4. Handlande – personen förbereder en attack och är besluten att agera.

Oavsett om det rör sig om en högerextrem organisation eller en islamistisk, så finns flera likheter. Dels handlar det om att personer triggar varandra och använder dehumaniserande retorik Man menar att ens motståndare inte är människor.

Sociala medier spelar en stor roll för att knyta kontakt med likasinnade. Man skapar först en profilbild som anknyter till ideologin. Snart känner man tillhörighet med andra. På sociala medier översköljs man sen av propaganda, som är själva motorn i processen.

Pressas och motiveras av olika faktorer

I en Socialtjänstens stödplan för att förebygga våldsbejakande extremism pekar man på en rad faktorer som påverkar. Pressfaktorer handlar om de negativa krafter och sociala omständigheter som pressar en person ut ur ett sammanhang och in i ett annat. Motivationsfaktorerna är de som drar personen in i en ny miljö.

PressfaktorerMotivationsfaktorer
UtanförskapRespekt
Upplevelse av diskrimineringErkännande
Upplevelse av rasismMakt och kontroll
Känslan av att bli kränktKänslan av att göra något meningsfullt
Upplevelse av orättfärdighetKänslan av mening med livet
IdentitetssökandeTillhörighet, gemenskap och identitet
Dålig självkänslaLojalitet till gruppmedlemmarna
Bristande tro på demokratiska lösningarFörebilder (förälskelse eller respekt)
Traumatiska upplevelserBekräftelse
MeningslöshetAttraktiva ideologiska argument
ÄventyrslustSamhällsengagemang

Här kan du också få hjälp!

Polisen

Vid akut fara ring 112 annars 114 14 dygnet runt

Bris, Barnens Rätt I Samhället

Telefon 116 111
Telefontider Alla dagar 9 till 12 och 14 till 21.

Jourhavande präst

Telefon 112 och be om att bli kopplad till jourhavande präst
Telefontider klockan 21-6 varje dag. Du kan även chatta eller skicka digitala brev.

Ungdomsmottagningen

Via umo.se kan du också hitta kontaktuppgifter till olika stödlinjer som jobbar med specifika frågor som dåligt mående, frågor kring sexualitet, alkohol, droger och självmordstankar med mera.

Ungdomsmottagningen Gnosjö

Kvinnohälsovården, Järnvägsgatan 54, 335 32 Gnosjö

För yrkesverksamma!

Center mot våldsbejakande extremism

Stödtelefon för dig som är yrkesverksam och arbetar med frågor om radikalisering.

Telefon 08-527 44 200
Telefontider Vardagar 9 till 15.

E-post info@cve.se