Gnosjö kommun logotype
Två män sitter vid ett bord utomhus.

Davud och Nermin tyckte att kursen var givande. Vi behöver alla prata om hur vi mår.

Förebygger självmord med kursen ”Våga fråga”

Senast uppdaterad 07 november 2023

Kan man förhindra att någon tar sitt liv genom att våga fråga? Ja, det kan man. Alla våra anställda utbildas för att kunna förebygga självmord.

Numera talas det mer om psykisk ohälsa än förr, men mycket är fortfarande tabu. Att fundera på att ta sitt liv är oftast inget man pratar om, i varje fall inte på sin arbetsplats. Men vad kan vi göra för att förhindra att någon tar sitt liv?

På Suicide Zeros webbplats kan du läsa om att det är livsviktigt att våga fråga.

All personal går kursen

Under 2022 och 2023 har Gnosjö kommuns anställda fått gå kurs om suicidprevention. Den första delen av kursen gör alla digitalt och den andra i grupp, ibland på en arbetsplatsträff eller i Räddningstjänsten regi. Madelen Kjell, enhetschef, och Jesper Holm, brandman, leder kursen i både Gislaved och i Gnosjö.

Två av de som precis har gått kursen är Nermin Jasarevic, telefonist och administratör, och Davud Duric, nämndsekreterare. De är båda två ganska nya på jobbet och var därför med i ”uppföljningsheatet” i april.

Bättre förberedda på att ge stöd

Vad tyckte ni om kursen?

– Kursen var jättebra. Man borde gå sådana här kurser oftare. Till vardags talar man inte alltid om så djupa saker. Jesper, som föreläste om Sucide Zero, menade att detta är som en HLR-utbildning, fast för att förhindra självmord och det kan jag absolut hålla med om. Nu vet man hur man ska göra om någon mår dåligt, svarar Davud.

– Nu vet vi sättet att gå till väga. Att bara säga "hur mår du?" för att komma en person lite mer in på skinnet är en bra metod att få någon att öppna sig.
Varje år tar 1.500 personer sitt liv i Sverige, 150 000 personer har både medel och planer att göra det och 1,5 miljoner har någon gång funderat på att ta sitt liv. Det är skrämmande siffror, säger Nermin.

– Mycket var vi medvetna om innan, men det är en personlighetsfråga om hur man beter sig i verkligheten. Man kan inte komma ifrån att det är jobbiga frågor, fortsätter Davud.

– Det är lättare sagt än gjort, men man är nog mer beredd nu om någon skulle berätta att den går igenom en skilsmässa eller en flytt till exempel, funderar Nermin.

– Man förstår mer att skilja sig eller att flytta är inte alltid enkla saker. Det kan påverka mer än man tror, menar Davud.

Har ni egna erfarenheter av självmord i bekantskapskretsen?

Nermin har inte det, men Davud har egna upplevelser av att mista en bekant.

– Det var en jämngammal kille, som tog sitt liv. Vi blev helt chockade. Vi hade aldrig sett någonting. Han var alltid glad. Ingen förstod varför det skedde, men han kom från en kultur där man inte pratar om sitt mående.

 Hur någon mår visar man inte alltid, därför är det viktigt att våga fråga.

Hjälp om någon är självmordsbenägen

Riskfaktorer

Det är inte alltid lätt att veta om någon är självmordsbenägen. Det här är faktorer som kan utgöra risker.

Beteendeförändringar

Ökad användning av alkohol, lugnande medel eller droger, att inte tycka saker är kul längre, att plötsligt må bättre efter en jobbig period, att lättare bli arg än vanligt.

Psykiatriska tillstånd och sjukdomar

Exempelvis depression, ångest, bipolaritet, adhd och schizofreni.

Livsomställningar

Exempelvis pension, ekonomiska svårigheter, flytt, sjukskrivning, arbetslöshet, sjukdom eller diagnos, separation, dödsfall, att bli förälder eller att komma ut om sin sexuella identitet.

En större besvikelse

Exempelvis en misslyckad examen, utebliven befordran eller missade livsmål.

Traumatiska händelser

Exempelvis svår utsatthet under barndomen, sexuella övergrepp, kränkning eller mobbning.

Historik

Exempelvis tidigare självmordsförsök, självskadebeteende eller suicid inom familjen eller bland vänner.

Ensamhet

Exempelvis isolering, bristande socialt nätverk och ofrivillig ensamhet.

Att tillhöra en riskgrupp

Exempelvis män, ensamkommande, asylsökande, utlandsadopterade och HBTQI.

Skyddsfaktorer

Att ha vänner, trivas på jobbet och känna meningsfullhet är viktiga skyddande faktorer. Att söka hjälp om man mår dåligt är också av betydelse för att förhindra självmord.

Copingstrategier

Förmåga att kunna hantera svåra situationer.

Hälsosamma levnadsvanor

Regelbunden motion, allsidig kost och god sömn.

Goda relationer

Stödjande sociala nätverk och tryggt anknytningsmönster till viktiga personer.

Meningsfullhet

Känsla av att ha ett meningsfullt liv och att vara i ett sammanhang.

Att söka hjälp

Professionell hjälp hos psykolog.

Natur

Tillgång till parker och träd.

Daglig miljö

Att ha en god skol- eller arbetsmiljö.

Statistik

  • 1.500 personer om året orkar inte en sekund längre. 70 procent av dessa är män.
  • Man brukar säga att på varje fullbordat självmord, så är det 10 personer som har försökt att avsluta sitt liv, alltså cirka 15 000. I denna kategori är det flest kvinnor.
  • 150 000, alltså 100 personer på varje fullbordat självmord, planerar för att avsluta sitt liv.
  • 1000 personer på varje fullbordat självmord, alltså 1.5 miljoner tänker någon gång tanken på att de inte orkar leva längre. Dessa 1.5 miljoner kan vara du och jag, personen bakom siffran växlar.