Stor glädje att vara aktiv!

Bäckgården är ett särskilt boende utformat för att passa personer med demens. Här har man många dagliga aktiviteter för de boende och för de som fortfarande bor hemma. Man bakar, fikar, pratar, planterar, spelar fia, inomhusboule och mycket mer.

Varje aktivitetsträff börjar med en fika på typiskt svenskt manér. Man dukar upp fint med nystruken duk och fina kaffekoppar med matchande servetter. Vi vet ju alla att vi äter även med ögonen. Det ska se aptitligt ut. Senada Sacic, undersköterska och samordnare, häller upp kaffe i kopparna och alla tar för sig av kakorna.

I köket har Camilla Henriksson, undersköterska och samordnare som sköter daglig verksamheten, tillsammans med några boenden precis bakat färdigt blåbärspajen. Pajen som doftar ljuvligt är dagens efterrätt. Idag serveras panerad torskfilé med kokt potatis och remuladsås till lunch. Det ser alla på träffen fram emot.

Pratstunder får alla att må bra

Varje fika blir en trevlig pratstund. Där alla pratar och skämtar. Det blir en del prat om gamla minnen, om vad man arbetade med och roliga incidenter man fortfarande kan glädja sig åt. Med demens är det lättare att prata om det som hänt för länge sedan, än det som hände igår.

Boule står på schemat

Idag ska man spela inomhusboule efter fikat. Längre fram i vår kommer man kunna vara mer utomhus. Men än så länge är de flesta aktiviteterna inomhus.

Anna Andersson, enhetschef äldreomsorgen, visar runt på Bäckgården. Här finns någon som tittar på teve, i ett annat rum har fiaspelet precis plockats fram och det är flera som vill vara med. Ett par farbröder sitter i fåtöljer vid ingången och följer med blicken vad som händer runtomkring. Den ene hälsar glatt.

Särskilt anpassad verksamhet

Bäckgården är ett boende där de boende har drabbats av demens. Korridoren, som man kan gå i går runt, så att man alltid kommer tillbaka där man började. En tendens en del dementa har är att man vill vandra. Då är det bra om man inte kan tappa bort sig. Vi kommer förbi ett rum där personalen har samlats för att planera.

Precis som på Rosendal har man musikunderhållning då och då. De olika kyrkorna kommer också och håller sammankomst med jämna mellanrum

– Märtas gäng spelar både här och på Rosendal. Gänget har själva kommit upp i åldern, men håller fortfarande på. Det är imponerande, berättar Camilla.

Förebygga demens

Ny forskning har visat att vi med hjälp av livsstilsfaktorer kan påverka mer än vad vi tidigare trott när det gäller att drabbas av demenssjukdomar. Professor Miaa Kivipeltos forskning kring FINGER-studien är den enda studien i världen, som visar att livsstilen kan förebygga minnesproblem och förbättra hjärnhälsan.

Man behöver alltså införa flera livsstilsförändringar samtidigt. Detta kan då få tydlig effekt för hjärnan, minnesproblemen och den generella hälsan. FINGER-modellen kan användas av både friska personer och av de som redan har fått problem med minnet. För personer med begynnande alzheimer ökar chansen att behålla viktiga minnesfunktioner längre med metoden.

Ta hjälp om din närstående blir dement

Om du har en närstående som är dement kan du få en del stöd och hjälp från kommunen. Du kan ansöka om att din anhörige ska få delta i daglig verksamhet exempelvis. Du kan läsa mer om vår dagverksamhet för personer med demenssjukdom på vår webbplats.

Demens kallas ofta för den ”anhöriges sjukdom”. Som anhörig eller vän till en person som drabbats av demenssjukdom behöver du kunskap om hur sjukdomen kan påverka din närstående. Det är inte självklart att känna till hur demenssjukdom yttrar sig och vilka svårigheter det kan leda till. De allra flesta förknippar demens med glömska, vilket ofta är ett tidigt tecken, men långtifrån alltid. Det finns även många andra mindre välkända symptom som gör att den som drabbas behöver hjälp, stöd och förståelse från sin nära omgivning.

Med bättre kunskaper om demenssjukdom har man större möjligheter att bemöta sin sjuka närstående på ett bra sätt, även i svåra situationer. Du som är anhörig eller vän måste också tänka på din egen hälsa och välbefinnande, vilket inte alltid är så lätt. Ett gott råd är att du som är anhörig bör ta hjälp och stöd, för i längden klarar ingen demenssjukdom på egen hand.

Om du misstänker att din närstående drabbats av demens går det bra att höra av sig till din vårdcentral eller demenssamordnaren i kommunen. Om du behöver någon att prata med så finns det också ett anhörigstöd.

Demens kan förändra livet radikalt

Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom, därefter kommer vaskulär demens eller blodkärlsdemens. Det finns flera andra demenssjukdomar, som till exempel Lewykroppsdemens och frontallobsdemens. Det är större risk att drabbas av demenssjukdom ju äldre man blir, men hos vissa visar sig redan sjukdomen i fyrtio- till sextioårsåldern. Detta gäller exempelvis den tidiga formen av Alzheimers sjukdom och pannlobsdemens.

Det är ofta svårt för de anhöriga att se hur deras närstående förändras i både personlighet och i vad den sjuke klarar av. Din kompetente, noggranne make är kanske helt förändrad. Tidigare var han snäll och omtänksam. Nu är han arg och ilsken på grund av sin demens. Det är inte alltid lätt att förstå hur demensen kan förändra någon person så radikalt.