Gnosjö kommun logotype

Den här nyheten är äldre än ett år.

Reflektioner kring sitt föräldraskap

Senast uppdaterad 30 mars 2023

Under vårvintern har föräldrakursen Trygghetscirkeln hållits. Nu var det femte gången kursdeltagarna träffades. Vid intresse kommer den erbjudas i höst igen.

De flesta, som anmält sig för att gå, har blivit nyfikna när de varit och besökt familjecentralen. Stämningen är glad och uppsluppen när föräldrarna strömmar in. De går vant fram till fikabordet och hämtar smörgås och kaffe eller te. Samtidigt pratas det.

Vi är på öppenvårdsenheten på Järnvägsgatan 14 i Gnosjö. På andra våningen finns kurslokalen. Kursledarna är Monica Karlsson, Jennie Ewaldén och Ing-Marie Eriksson. Jennie och Ing-Marie är behandlare på Socialtjänstens öppenvårdsenhet när de inte håller kurs. Monica är kurator på familjecentralen.

– Vi har tyckt att kursen är jättebra. Även om man känner sig ganska trygg, som förälder, är det härligt att få det bekräftat att man gör ”rätt”. Man går och tar "kort" överallt annars. Man ska ha fiskekort, körkort och symaskinskörkort… , men att vara förälder ska man kunna utan någon utbildning. Nej, jag tycker att det är jättebra, menar Veronica Hult, en av deltagarna.

Personer sitter runt ett bord och fikar. De skrattar och pratar.

Veronica Hult, Therese Edfeldt (bara händerna som syns), Emelie Andersson, Markus Nordenström, Tina Söderlund och Aisa Dumbuya sitter samlade kring bordet och fikar innan kursen går igång. Stämningen är uppsluppen och lättsam.

Delar med sig av erfarenheter

Det är sju personer som gått kursen. Maximalt antal är åtta. Kursen består av åtta tillfällen, där de slagit ihop två träffar så att den blir en, så i praktiken blir det sju gånger. Träffarna har hållits en gång i veckan, där det är viktigt att vara med, eftersom varje träff bygger på varandra. Till kursen har både pappor och mammor anmält sig. Kursen baseras på ett antal filmer.

Monica Karlsson, kurator på Familjecentralen, berättar om hur kursen fungerar.

– Kursen bygger delvis på att man delar med sig, att gruppen ska prata. Vissa saker är jobbiga, eftersom man kan bli påmind om sin egen barndom och uppfostran. Men det är viktigt att man inte ska känna sig tvungen att dela med sig. Det är bara om man vill. Man ska vara trygg i gruppen. Kursen är videobaserad. Efter vi startat träffen med en fika, ser vi på filmen. Vi ser hur vi reagerar och relaterar till vår egen barndom. Med filmerna ser man cirklarna hemma och vilka förändringar man kan göra.

Vardagliga situationer

Filmklippen visar samspelet mellan föräldrar och barn. De flesta är autentiska, men några är inspelade med skådespelare. De visar hur man som förälder samspelar med sitt barn och är väldigt vardagliga. Situationerna är sådana att man känner igen sig. Det blir det tydligare för föräldrarna att de redan gör många kloka saker utan att tänka på det. Detta ger positiva effekter.

– Det är till exempelvis viktig att prata med barnen, även när det är ett spädbarn. Man ser barnets reaktion. Genom att se hur andra föräldrar gör, blir man mer reflekterande kring sitt beteende. Det är lätt att föra vidare sådant man själv varit med om som barn, även om det inte var bra, fyller Ing-Marie i.

– Trygghetscirkeln bygger på anknytningsteorin. Det har forskats mycket kring dess effekter. Det viktiga är att man följer barnet, förtydligar Jennie.

Om du vill veta mer om anknytningsteorin kan du läsa här: Anknytning - anknytningsmönster - anknytningsteorin - knyta an (psykologiguiden.se)

– När man tittar på sin egen barndom kan man se att man inte gjorde såsom det görs idag. Det fanns mycket tankar om att man inte fick skämma bort barnet, det skulle få mat med en viss tidsintervall, det skulle läggas en viss tidpunkt och så vidare. Man får tänka, att de gjorde sitt bästa. Men vi har alla med oss vad vi själva upplevt. Det blir lätt att vi upprepar sådant och gör som våra föräldrar gjorde. Det är konstruktivt att reflektera, fortsätter Ing-Marie.

Vad är trygghetscirkeln?

Trygghetscirkeln bygger på att föräldern tar hand om sitt barn och tillgodoser dess behov. I tidigare studier har man sett att kursen lett till att föräldrarna har känt sig mindre stressade och att de fått en bättre relation till sina barn. Föräldrarna har också blivit bättre på att förstå sitt barn utifrån den utvecklingsnivå det befinner sig på.

Föräldern är tänkt, som en trygg bas eller en säker famn, som barnet kan återvända till när det utforskar sin omgivning. Cirkeln består av barnet och föräldern, där föräldern stöttar och vägleder barnet utifrån dess behov.

Barnet behöver att föräldern vakar över det, gläds åt det, hjälper det och har roligt tillsammans med det. Föräldern ska skydda barnet, trösta det, njuta av att var med det och hjälper det att hantera sina känslor. Föräldern är alltid större, starkare, klokare än barnet och är snäll mot det. När det går så följer föräldern barnets behov, men tar ansvar och bestämmer när det krävs. Den eller de, som vårdar barnet, fungerar som ett ”hjälpjag” för barnet. Barnet lär sig gradvis hantera sina känslor, till exempel rädsla, nyfikenhet, ilska och tillfredställelse.

Barnhand i en vuxen person hand.