Så styrs kommunen

Illustration över Gnosjö kommuns styrmodell

Kommunens styrmodell. Klicka på bilden för att göra den större.

Gnosjö kommuns styrmodell

I Gnosjö kommun arbetar vi utifrån en styrmodell som utgår från dem vi är till för – våra invånare och brukare av tjänster. Styrmodellen anger vad kommunfullmäktige beslutat ska gälla för hur kommunen styrs vad gäller ekonomi, mål, uppföljning och förbättring m.m.

De viktigaste punkterna handlar om:

  • Invånaren i fokus i allt vi gör.
  • Demokratisk genomslagskraft i mål och budget. Det invånarna väljer som politisk inriktning avgör vilka mål politikerna sätter vilket sedan också påverkar hur pengarna fördelas.
  • Kontinuerlig uppföljning och förbättring genom engagerade ledare som baserar beslut på fakta och agerar utifrån att kvalitet skapas närmast brukaren/invånarna.
  • Samverkan och samarbeten över gränserna mellan förvaltningar och verksamheter för att uppnå god kvalitet i alla verksamheter.

Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar visionen samt mål och fördelar resurser för arbetet. Detta dokumenteras i en kommunplan med budget – vilket är det övergripande budgetdokumentet för hela kommunen.

Förvaltningarna bestämmer sedan hur arbetet ska göras vilket beskrivs i enhetsplaner. Emellan dessa styrskikt finns nämnderna som dokumenterar sin planering i nämndplaner.

Gnosjö kommuns mål 2021-2024

Illustration samband inriktningsmål, finansiella mål och god ekonomisk hushållning

Illustration samband inriktningsmål, finansiella mål och god ekonomisk hushållning

Inriktningmål

I kommunen arbetar vi med ett så kallat inriktningsmål. Inriktningsmålet antas av kommunfullmäktige och är politikens viljeriktning för framtiden och ska spegla invånarnas demokratiska val. Inriktningsmålet för perioden 2021-2024 är:

  • Gnosjö kommun ska växa hållbart

Målet innebär att samtliga verksamheter ständigt ska bli lite bättre i sin kvalitet samtidigt som det inte får göras på bekostnad av varken den ekonomiska, sociala eller ekologiska hållbarheten. Målet är formulerat så att det är applicerbart på samtliga verksamheter i organisationen vilket är tänkt att öka engagemanget inom kommunens alla områden. För att undvika att komplicera styrningen för såväl externa som interna intressenter, medborgare och medarbetare, har nämnderna valt att inte bryta ner inriktningsmålet. Nämnderna ser istället till att verksamheterna bedrivs i enlighet med inriktningsmålet genom att sätta ramar för de indikatorer och lägsta accepterade värden som förvaltningarna har arbetat fram förslag till och som sedan beslutas av nämnderna.

Indikatorer och lägsta accepterade värden

Varje förvaltning och enhet har indikatorer kopplade till sig, med tillhörande lägsta accepterade värden, som verksamheten ska nå under året. Indikatorer är ett mått som visar hur något förhåller sig. Det kan till exempelvis vara hur många invånare som är nöjda med något inom kommunen, eller hur stor energiförbrukningen kommunen har inom ett visst område. Det lägsta accepterade värdet är en siffra på vad politiken anser att den lägsta nivå att nå inom olika områden är, som ett slags delmål.

För att styra och ge verksamheten riktlinjer för hur förslag till indikatorerna ska se ut har kommunfullmäktige och kommunstyrelsen beslutat en rad saker att följa. Dessa kan ses som grundläggande ramar för hur indikatorerna ska utformas. Indikatorerna ska ha ett invånarfokus och utgå från inriktningsmålet ”Gnosjö kommun ska växa hållbart”. Detta är det mest grundläggande kriteriet för en indikator då det är detta kommunfullmäktige har beslutat att vi i Gnosjö kommun ska sträva efter.

Finansiella mål

Utöver inriktningsmål, som fokuserar på kvaliteten i verksamheterna, behövs också finansiella mål som är av betydelse för den goda ekonomiska hushållningen. Gnosjö kommun har tre finansiella mål:

  • Gnosjö kommuns ekonomiska resultat uppgår genomsnittligt till minst 2,0 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag åren 2020-2024

Kommunen har detta mål för att kommunallagen kräver en budget i balans. För att kunna genomföra investeringar med egna medel behöver kommunen ha ett överskott.

  • Alla investeringar exklusive nybyggnation och VA-verksamheten, ska finansieras med egna medel

Kommunen har detta mål för att dagens kommuninvånare ska bära sina egna kostnader och inte belasta framtiden. Ska kommunen bygga nytt och utvecklas har dessa undantagits från målet då det ses som en förbättring även för kommande generationer.

  • Soliditeten inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen ska inte vara lägre än 25 %

Kommunen har detta mål eftersom soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme och visar hur stor del av kommunens totala tillgångar som har finansieras med egna medel i form av eget kapital. En hög soliditet innebär en lägre skuldsättningsgrad och skapar en bättre ekonomisk handlingsförmåga.

God ekonomisk hushållning

Enligt lag ska kommunen ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det är kommunfullmäktige som ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

För Gnosjö kommun innebär en god ekonomisk hushållning att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. God ekonomisk hushållning i verksamheten innebär inte enbart en ekonomi i balans utan innefattar även ett krav på att resurserna används för rätt ändamål och på ett effektivt sätt.

För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att åstadkomma detta samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot uppställda mål.

För att nå en god ekonomisk hushållning har Gnosjö kommun definierat finansiella mål som tillsammans med inriktningsmål ska styra mot detta. För att bedöma om en god ekonomisk hushållning föreligger görs en samlad bedömning av inriktningsmål, med tillhörande indikatorer och lägsta accepterade värden, samt de finansiella målen.

Uppföljning av inriktningmål och finansiella mål

För att lyckas styra verksamhetsområden framgångsrikt krävs att alla förvaltningar regelbundet ger politiken och tjänsteledningen information om hur arbetet mot målen går och om ekonomin hålls inom den givna budgetramen. Avvikelser, det vill säga när det ser ut som målen inte kan nås eller budgeten inte kan hållas, ska rapporteras kontinuerligt tillsammans med uppgift om vilka åtgärder som ska vidtas för att nå målen. Avvikelser mot inriktningsmål, finansiella mål och budget rapporteras vid T1, T2 samt årsredovisning.


Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Senast uppdaterad:

Kontakta oss

Utvecklingsledare
Linda Ljungkvist

linda.ljungkvist@gnosjo.se
Telefon: 0370-33 10 00 (växel)