Två kvinnor framför en tegelvägg.

Madlen från Kvinnojouren Maria och Julia från Tjejjouren Mila pratade med åttondeklassarna om bra och dåliga relationer.

Kvinno- och tjejjouren besöker högstadiet

Kvinnojouren och Tjejjouren kom på besök till Bäckaskolans åttor. Senare i vår kommer de tillbaka för att träffa niorna. Mötet hade fokus på relationer.

– Vi brinner för att hjälpa unga! Det är därför som vi håller på med det här, berättar Madlen och Julia.

En av killarna ställer en fråga.

– Finns det ingen jour för killar? Det behövs en jour för oss också.

Julia berättar att det finns en mansjour. Men att kvinnor är mer utsatta för våld i nära relationer än män.

Den vanligaste orsaken att man kontaktar jouren är att man blivit utsatt för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld.

– Kvinnojouren vänder sig till vuxna, men även en ungdom som blivit utsatt för våld i sin relation kan vända sig till oss. Vi har skyddat boende för kvinnor, säger Madlen från Kvinnojouren.

Behov av stöd till unga

2014 startades Tjejjouren Mila upp under Kvinnojouren Maria. Anledningen till starten var att det finns ett stort behov av stöd till unga, som kvinnojouren inte är rätt forum för. Frivilliga volontärer driver tjejjouren som vänder sig till tjejer och kvinnor mellan 8 och 30 år.

Julia är ordförande i Tjejjouren Mila och Madlen är anställd av Kvinnojouren Maria. Jourerna får ekonomiskt stöd av Gnosjö kommun och Gislaved kommun och ingår i Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige.

Ställ frågor till tjejjouren

Jula berättar att alla frågor är välkomna, inga frågor är dumma. På rokstjejjourer.se finns en frågelåda, där kan du ställa frågor som jourtjejer från hela landet hjälps åt att svara på. Länk till annan webbplats. Där finns också en chatt på tisdagar mellan klockan 20 och 22. Eftersom alla aktiva arbetar ideellt kan de inte alltid finnas tillgängliga.

Förutom att svara på frågor hjälper tjejjouren också till med fysiskt stöd.

– Kanske någon behöver stöd i samband med kontakt med ungdomsmottagningen, polisen eller socialtjänsten. I så fall följer vi med. Vi har tystnadsplikt och vi har inte anmälningsplikt, som till exempel skolan har. Du behöver inte vara orolig för att vi ska anmäla, säger Julia.

Tjejjouren Mila och Kvinnojouren Maria finns också att följa på Facebook och Instagram.

Näthat, kroppsfrågor och jobbigt hemma

Julia frågar klassen.

– Ni känner till SnapChat?

Alla svarar enstämmigt.

– Jaaaaaaa.

– Då vet ni också vad som händer där. Att man kan bli kallad för ful, eller bli utsatt för hot.

– Mmmmm.

Jula berättar att utsatthet på nätet kan vara en anledning att man behöver stöd. Kroppsfrågor är också vanliga. Många jämför sig med vad de ser på sociala medier och kan tro att det är verkligheten som speglas där. 

– Det ni ser på exempelvis TikTok är inte sanningen. Den är retuscherad, säger Julia.

En annan anledning varför man kontaktar jouren, är att man kanske fått sin första mens och vet inte vad man ska göra.

– Eller så lever man i en kaotisk hemmiljö, där tallrikar flyger i luften. Man vet kanske inte vem man ska prata med, säger Julia.

Hedersrelaterade frågor ökar

Något som ökat under senare år är frågor som är hedersrelaterade. Det kan handla om att en ungdom inte får klä sig som den vill, eller umgås med vem den vill.

Madlen och Julia kastar ut frågan ”Vad är en schysst relation?” i klassen. Genast startar diskussionen i grupper två och två. Klassen kommer fram till att:

En schysst relation är när man

  • är ärliga mot varandra
  • kan förstå varandra
  • kan kompromissa och att inte alltid en har rätt
  • är snälla mot varandra
  • kan uttrycka sina känslor inför varandra
  • respekterar varandra
  • samarbetar kring hushållssysslorna

”Hur är då en oschysst relation?” Samma surr börjar i grupperna, sen kommer svaren.

En oschysst relation är när man

  • inte respekterar varandra
  • är sadistisk mot den andre
  • överför sina bråk till sina barn
  • inte accepterar varandra
  • inte lyssnar på varandra
  • inte hjälps åt med hushållssysslorna

Det märks att frågorna känns aktuella och att eleverna är engagerade. Svaren är kloka och genomtänkta.

Madlen rundar av.

– Extrem svartsjuka, som går över i kontroll, svek, ilska och anklagelser är ingredienser som gör att en relation inte fungerar. Det är då man kan behöva hjälp från oss.

Statistik för våld i nära relationer

2021 anmäldes 38 700 misshandelsfall där den utsatte var bekant med gärningspersonen. När det gäller våld mot vuxna kvinnor begicks 81 procent av fallen av en bekant person. Motsvarande siffra för män var 45 procent. Under 2021 var 19 fall av dödligt våld i en parrelation. 4 av dessa var män, 15 var kvinnor. Källa: Brottsförebyggande rådet.

Ofta anmäls inte våld i nära relationer. Det är alltså ett stort mörkertal. Även om utsattheten ser väldigt lika ut för män och kvinnor, så ser man att kvinnor utsätts oftare. Fler kvinnor än män får uppsöka sjukvård på grund av sina skador.

Senast uppdaterad: