Spindelnät.

Internet kan liknas vid ett spindelnät. Det ser helt ofarligt ut, men det kan finnas onda avsikter.

Var extra källkritisk i valtider

Snart är det åter val till riksdag, region- och kommunfullmäktige. I samband med dessa kan det förekomma påverkanskampanjer för att färga våra åsikter. Det kan handla om falsk information eller ryktesspridning. Isaac Ferguson är dataskyddsombud på Gnosjö kommun.

– Vi lever i en tid där vi har tillgång till mycket information, så ett kritiskt synsätt till informationen vi ser och hör är nödvändigt, du måste göra din egen bedömning. Vi får idag mycket mer information till oss än tidigare och det kan kännas svårt att veta vad som är sant, och vem eller vilka som sprider informationen. På sociala medier kan vem som helst påstå sig vara någon den inte är, säger Isaac.

Bli inte lurad

Det finns all anledning att vara uppmärksam på desinformation och informationspåverkan, framför allt via sociala medier nu i valtider. Vi sprider ju alla information genom att gilla och dela. Det är inte alltid vi uppmärksammar vem avsändaren är, om rubriken stämmer med innehållet, om bilden är hämtad från något annat sammanhang. Detta utnyttjar troll, professionella trollfabriker och digitala botar med falska konton. Är något för bra för att vara sant, så är det nog inte sanning. Se gärna filmerna på www.bliintelurad.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och www.msb.se/tanksakert Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.,
som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, har ställt samman. De uppmärksammar oss på vårt eget kanske inte alltid så säkra beteende på sociala medier.

Dela inte, om du inte vet att det är sant

Här hittar du fyra åtgärder du kan göra för att undersöka om något är en falsk nyhet.

CHECKLISTA – för källkritik

1. Kontrollera adressen

Du kan genom att se om webbadressen (URL:en) är korrekt, eller om den bara liknar någon de vill få dig att tro att budskapet kommer ifrån.

2. Hör rubrik och innehåll ihop?

Om rubriken gör dig upprörd eller arg, kan det vara så att någon vill få dig att dela artikeln. Innan du delar, läs innehållet. Rubriken kan vara formulerad för att få dig att snabbt dela.

3. Är bilden sann?

I påverkanskampanjer används oftast starka bilder. Ett tips är att du gör ett ”Google-sök” på bilden. Då kan du se om bilden kommer från ett annat sammanhang.

4. Kontrollera avsändaren

Sist men inte minst. Kontrollera vem avsändaren är. Vem har skrivit detta? Är detta en vederhäftig källa, eller ett troll?

Syfte att värna demokratin

Sedan 1 januari 2022 finns Myndigheten för psykologiskt försvar. Deras uppdrag är att skydda Sverige mot otillbörlig påverkan. De kan vid behov ge stöd till redaktioner, som är utsatta för påverkan. Syftet med myndigheten är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen och sin tur Sveriges frihet och oberoende. I uppdraget ingår att identifiera, analysera, möta och förebygga otillbörlig informationspåverkan och annan vilseledande information, som är riktad mot Sverige eller svenska intressen.

Att myndigheten bildades grundar sig i den mer osäkra situationen Sverige befinner sig i, sedan den ryska annekteringen av Krim och det nu pågående kriget i Ukraina. Den ryska propagandan och den vilseledande information som sprids, har fått många att inse att den som styr innehållet har oerhört stor makt. Om medieapparaten bara får sända sådant som regimen bestämmer, kan den också styra människors tänkande och på så sätt skapa opinion för sina egna intressen.

Förstahandskällor bäst – var källkritisk

Ett gott råd är att använda sig av förstahandskällor och att vara källkritisk. Sociala medier och digitaliseringen överlag har resulterat i information sprids på ett sätt där du inte alltid kan lita på det som skrivs. Om något är för bra för att vara sant så är det antagligen inte sanning.

Senast uppdaterad: