Förr ansågs det att enda sättet att lösa problem med störande fåglar var att skjuta av dem. Tyvärr visar erfarenheten att det sällan hjälper under någon längre period. Om man lyckas att skjuta några stycken fåglar så finns det ständigt nya fåglar utanför tätorterna som är redo att flytta in. Ett mer långsiktigt sätt att lösa problemet är olika förebyggande åtgärder. Här följer några olika förslag som har prövats på olika platser, ibland med gott resultat, ibland med inte lika bra resultat. Du få helt enkelt pröva dig fram beroende på vilken situation det gäller. Du kanske behöver kombinera flera olika åtgärder.
Det här kan du som fastighetsägare gör för att hålla borta kajor och andra störande fåglar:
Skadedjur och ohyra är benämningen på djur som medför olägenhet för människors hälsa. Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig. Kajor orsakar ytterst sällan olägenhet för människors hälsa.
Bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska hållas fria från ohyra och andra skadedjur. När det gäller skadedjur i övrigt (utomhus) ska åtgärder endast vidtas om det finns hälsorisker (t.ex. smittspridning) som inte är av ringa natur. Det är ägaren eller nyttjanderättshavaren som har ansvaret för det. Samhällsbyggnadsnämnden kan ålägga den ansvarige att vidta åtgärder om det behövs. Bara om det är ”av särskild betydelse med hänsyn till hälsoskyddet” ska kommunen sörja för att åtgärder vidtas. Det gäller alltså om det finns risk för sjukdom eller epidemier som inte kan knytas till särskilda fastigheter eller lokaler.
Kajan är ca 33- stor fågel som lever i par hela livet. Kajparen häckar ofta i stora flockar om det finns gott om boplatser. Inne i samhällen använder de sig av skorstenar och nischer som lämpliga häckningsplatser. Under våren är det vanligt med bråk då de strider om boplatser och honor. Kajan lägger ägg i maj som ruvas i 18-20 dygn. En kaja kan flyga efter 30-35 dygn. En kaja lägger ca 4-5 ägg och kan börja häcka vid 1-2 års ålder.
Kajans kost är varierande och består av säd, växtdelar, insekter och andra smådjur samt avfall. En del kajor flyttar till Danmark och västra Europa i oktober-november och de kommer tillbaka i februari-april, dock stannar majoriteten kvar i Sverige under hela året.
På Sveriges Ornitologiska Förenings (SOF) webbplats birdlife.se finns information om vilda fåglar.
Senast uppdaterad:
Kontakta oss
Samhällsbyggnadsförvaltningen
tel 0370-33 10 00
samhallsbyggnadsnamnd@gnosjo.se
Sveriges ornitologiska förening / birdlife.se Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.