Historia

Är förutsättningarna dåliga, får man själv skapa bättre...
Varför blomstrar näringslivet så kraftigt just i Gnosjö kommun?
Är förutsättningarna speciellt gynnsamma här?
Nej, det är de inte. Jordbruket var stenigt och magert, om möjligt stenigare än i övriga Småland. Några godsägare eller brukspatroner att göra dagsverken hos har det aldrig funnits. De naturliga förutsättningarna tvingade var och en att tänka i nya banor och skaffa sig impulser utifrån, annars hade man inte överlevt i dessa trakter. Traktens goda förutsättningar har människorna själva skapat med hårt arbete och en stor portion småländsk "klurighet".

De gav järnet från början
Under 1600- och 1700-talet förde Sverige en expansiv utrikespolitik och det behövdes folk vid gevärsfaktorierna i Jönköping och Huskvarna. De raska männen från Gnosjö var inte rädda för att flytta norröver och lära nya hantverk. Med sig hem hade de så småningom gedigna kunskaper om järnbearbetning och tråddragning.

Tillverkningsindustrin föds
Familjen engagerades, trådprodukter som hyskor, hakar och nålar av olika slag producerades av hustru och halvvuxna barn på lediga stunder. Produkterna utvecklades, tråden vävdes till duk som blev till mjölsiktar och flugsmällare.

Alltmer avancerade produkter
Vattenkraften ersattes snart av el. Alltmer avancerade produkter började framställas av tråden, som t.ex. nätväggar, produktställ, kundvagnar och skyltställ. Nya material togs in och med plasten började en ny epok. Fortfarande tilläts företagen växa där de en gång började gro. Byarna blev livskraftiga, folk kunde stanna kvar, nya familjer flyttade in. En levande landsbygd med livskraftiga företag som tidigt koncentrerade sig och blev specialister inom sina områden. De olika företagen kompletterade varandra.

Arbetsamhet, nya tekniska lösningar, samarbete, ödmjukhet och respekt för olika yrkesgrupper var tidigt kännetecken för den Gnosjöanda som idag är grogrunden för en modern högteknologisk industri.