Information om regler och bestämmelser för att erhålla kommunalt bidrag "barnomsorgspeng" till enskild verksamhet

Huvudmannens åtagande

Öppen för alla barn
För att erhålla godkännande och kommunalt bidrag krävs att verksamheten är öppen för alla barn som skall erbjudas offentlig verksamhet. Kommunen kan dock medge undantag för öppenhetskravet med hänsyn taget till verksamhetens karaktär (ex trefamiljsystem).

Lagar & förordningar
Huvudmannen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt skollagen, socialtjänstlagen, sekretesslagen, andra tillämpliga lagar eller förordningar, relevanta läroplaner, skolverkets allmänna råd samt FN:s barnkonvention.

Godkännande av lokaler
För verksamhet som bedrivs i form av förskola och fritidshem ska Miljö- och byggnadsnämnden samt Räddningstjänsten lämna sitt godkännande avseende verksamhet, lokaler och kök som används för mottagning eller tillagning av mat.

Personalkompetens
Huvudmannen ansvarar för att det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.

Registerutdrag
Huvudmannen som fått godkännandet bär ansvar för att all personal som anställs av huvudmannen lämnar registerutdrag ur brottsregistret.

Sekretess och anmälningsskyldighet
Huvudmannen ansvarar för att all personal är informerad och medveten om gällande regler om tystnadsplikt och anmälningsskyldighet. (se skollagen 2a kap 18 § och socialtjänstlagen 14 kap 1§).
 
Administration och taxa
De enskilda verksamheterna ansvarar för egen kö, placering och avgiftsdebitering (dvs. från utskick av faktura till eventuella krav och inkasso)
Gnosjö kommun tillämpar maxtaxa varvid den enskilda verksamhetens avgifter inte får överstiga maxtaxan. Den enskilda verksamheten får dock om den så vill tillämpa avgifter som understiger maxtaxan.

Skatter och avgifter
Huvudmannen ansvarar för att skatter och andra avgifter inbetalas.

Försäkringsskydd
Huvudmannen ansvarar för att personal, barn och lokaler omfattas av erforderligt och för verksamheten sedvanligt försäkringsskydd. Huvudmannen skall också teckna ansvarsförsäkring.
Barn och ungdomar 0-19 år som är folkbokförda i Gnosjö kommun är för närvarande försäkrade på heltid via kommunens olycksfallsförsäkring.

Bokslut, verksamhetsberättelse
Huvudmannen skall till kommunen inlämna årsbokslut, verksamhetsberättelse och revisionsberättelse senast 30 april påföljande år.

Uppgifter till kommunen
Huvudmannen skall till kommunen lämna in de uppgifter som behövs för att kommunen skall kunna fullgöra sin informationsskyldighet. Uppgifterna kommer att läggas ut på kommunens hemsida tillsammans med uppgifter om den kommunala verksamheten samt den övriga enskilda verksamheten för att ge samlad övergripande bild av den verksamhet som erbjuds i kommunen.

Kvalitetsredovisning
Huvudmannen skall till kommunen lämna in kvalitetsredovisning enligt av kommunen fastställd kvalitetsmanual.

Ändring av verksamhet
Huvudmannen skall i god tid skriftligen informera kommunen om huvudmannen avser att göra betydande förändringar eller att avveckla verksamheten.

Uppgifter om inskrivna barn
Huvudmannen ansvarar för att uppgifter om inskrivna barn månadsvis inlämnas till kommunen.
 

Kommunens åtagande

Bidragsnivåer
Kommunen fastställer årsvis bidragsnivåerna.

Utbetalning av bidrag
Kommunen utbetalar till huvudmannen månadsvis bidrag enligt barn- och utbildningsförvaltningens gällande rutiner.

Inspektion
Kommunen har skyldighet att inspektera godkänd verksamhet och får inhämta de uppgifter och ta del av de handlingar som behövs för inspektionen.

Ett-års-regel
Kommunens godkännande upphör att gälla om huvudmannen inte kommit i gång med sin verksamhet inom ett år efter godkännandet eller om verksamheten varit stängd under ett år.

Upphäva godkännande
Kommunen har rätt att besluta upphäva godkännandet och rätten till bidrag om villkoren inte uppfylls eller om verksamheten missköts. Vidare kan kommunen upphäva godkännandet och rätten till bidrag om huvudmannen försätts i konkurs eller kommer på sådant obestånd att huvudmannen inte kan förväntas fullfölja sin verksamhets åtaganden.

Ändring av lag
Kommunen har rätt att besluta upphäva godkännande om lag som ligger till grund för verksamhetens godkännande upphör eller förändras.

Överklagan av barnomsorgspengens storlek
Kommunens beslut vad gäller godkännande av ansökan och/eller barnomsorgspengens storlek kan överklagas till Förvaltningsdomstol (enl. Skollagen 2a kap. § 19)
 
Information
Den som är intresserad kan få mer information genom att kontakta utvecklingsledare
Thomas Svenningsson 0370-331155, rektor Sonja Fransson 0370-373103  eller skolekonom Cecilia Johansson 0370-331045
 
 
Hur ska ansökan göras för godkännande av enskild verksamhet?
 
I ansökan till kommunen ska framgå:
·        personuppgifter på huvudmannen inklusive F-skattesedel och
registreringsbevis
·        verksamhetsidé
·        inriktning och mål för verksamheten
·        verksamhetens öppettider
·        beräknat antal inskrivna barn
·        barnens åldrar
·        avgifter (får inte överstiga maxtaxan)
·        köhantering
·        placeringsrutiner
·        antal personal
·        personalens utbildning och erfarenhet
·        registerutdrag för huvudmannen ur brottsregistret
·        beskrivning av lokaliteter och utemiljö
·        godkännande från miljö- och stadsbyggnadskontoret och räddningstjänsten
·         bygglov
·         hyreskontrakt
 
Mer information finns att få på:
 
·        Regeringen   www.regeringen.se/sb/d/11634
·        Skolverket    www.skolverket.se
·        Sveriges kommuner och landsting   www.skl.se
·        Livsmedelsverket   www.slv.se
·        Bolagsverket   www.bolagsverket.se
·        Verket för näringslivsutveckling   www.nutek.se
·        Kooperativ utveckling   www.coompanion.se
 
Vad säger Skollagen?
Skollagens bestämmelser vad gäller innehåll och kvalitet i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg är gemensamma för alla verksamhetsformer.  Detta innebär att skollagens bestämmelser även gäller för pedagogisk omsorg.
Här nedan följer utdrag ur skollagen, dock skall hela skollagens bestämmelser uppfyllas för att en enskild verksamhet ska godkännas.

Skollagen
Kap 2a Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
 
3 §  Förskoleverksamhetens uppgift är att genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad.
Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen.
För bedrivande av förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga.
Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Lag (1997:1212).

13 § Förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i form av förskola, fritidshem eller pedagogisk omsorg som bedrivs av ett bolag, en förening, ett registrerat trossamfund, en stiftelse eller en enskild individ ska efter ansökan godkännas av den kommun där verksamheten bedrivs, om
verksamheten har god kvalitet och säkerhet samt uppfyller de krav som anges i 3 §.
Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, ska beslutet om godkännande upphävas. Lag (2009:337).

15 § Verksamhet som har godkänts enligt 13 § står under tillsyn av den kommun där verksamheten bedrivs. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de
upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Lag (2009:337).

16 § Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som har godkänts enligt 13 §, ska kommunen förelägga huvudmannen att avhjälpa missförhållandet.
Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande inte följs, får kommunen återkalla godkännandet. Ett godkännande ska återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg och bristerna inte avhjälps efter påpekande för huvudmannen. Lag (2009:337).

17 § Den kommun där verksamhet som har godkänts enligt 13 § bedrivs ska besluta att huvudmannen har rätt till bidrag om
1. verksamheten är öppen för alla barn som ska erbjudas motsvarande offentlig verksamhet enligt 6—6 b,8 aoch 9 §§, med undantag för barn som det skulle medföra betydande
organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den enskilda verksamheten,
2. påtagliga negativa följder inte uppstår för motsvarande verksamhet i kommunen, och
3. avgifterna inte är oskäligt höga.
Kommunen får besluta att en huvudman har rätt till bidrag trots att villkoret i första stycket 1 inte är uppfyllt, om det finns skäl med hänsyn till verksamhetens särskilda karaktär.
Om godkännandet återkallas, eller övriga villkor enligt första stycket inte längre är uppfyllda, ska rätten till bidrag återkallas. Lag (2009:337).

Vad säger Läroplanen och Skolverkets allmänna råd?
För barn upp till sex års ålder gäller Läroplan för förskolan (Lpfö 98) och Skolverkets allmänna råd.
För skolbarnsomsorgen gäller Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem
 
Utdrag ur Läroplan för förskolan /Lpfö 98
Förskolans uppdrag
Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan skall erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen skall barnens utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar främjas.
Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar.
Den pedagogiska verksamheten skall anpassas till alla barn i förskolan. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd än andra skall få detta stöd utformat med hänsyn till egna behov och förutsättningar. Personalens förmåga att förstå och samspela med barnet och få föräldrarnas förtroende är viktig, så att vistelsen i förskolan blir ett positivt stöd för barn med svårigheter. Alla barn skall få erfara den tillfredsställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen.

Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur skall bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd i att utveckla en flerkulturell tillhörighet.

Förskolan skall erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet.
Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande skall prägla verksamheten i förskolan. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem. Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter. Förskolan skall främja lärande, vilket förutsätter en aktiv diskussion i arbetslaget om innebörden i begreppen kunskap och lärande.

Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former — såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet — som förutsätter och samspelar med varandra. Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera.
Barngruppen skall ses som en viktig och aktiv del i utveckling och lärande. Förskolan skall ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, att handla, röra sig och att lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska.

Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.

Multimedia och informationsteknik kan i förskolan användas såväl i skapande processer som i tillämpning. Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp.

Förskolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Såväl omvårdnad och omsorg som vila och andra aktiviteter skall vägas samman på ett balanserat sätt. Barnen skall kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten skall ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö.
 
Utdrag ur Skolverkets allmänna råd för kvalitet i fritidshem

Komplettera skolan
Fritidshemmet kompletterar skolan tidsmässigt genom att verksamheten pågår under den skolfria delen av dagen och året. Skolan och fritidshemmet ger barnen delvis olika kunskaper och erfarenheter och kompletterar därmed varandra. Fritidshemmet kompletterar även skolan genom möjligheten att erbjuda andra aktiviteter och genom att tyngdpunkten i verksamheten är en annan. Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan för att skapa mångsidighet, helhet och kontinuitet i barns utveckling och lärande. Fritidshemspersonalen kan med sin kompetens tillföra ytterligare perspektiv. Med sin mer uttalade inriktning på barns sociala utveckling, välbefinnande, omsorg och på gruppen och dess sociala liv kan personalen i fritidshemmet vara ett värdefullt komplement i till exempel elevvårdsarbetet och i arbetet med att förebygga mobbning, trakasserier eller andra problem som kan uppstå inom barngrupper..

Meningsfull fritid
Enligt skollagen skall fritidshemmet erbjuda barn en meningsfull fritid. Förutsättningar för att barnen skall uppleva fritiden som meningsfull är att verksamheten är trygg, rolig och stimulerande där lek och skapande får stort utrymme och formas utifrån barnens ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter. Det innebär att innehållet i verksamheten kommer att variera beroende på barnens erfarenheter, situation, intressen, skolans inriktning eller närmiljöns resurser. Det är viktigt att barnen får möjlighet att lära känna sin närmiljö och dess olika möjligheter. Genom att skapa kontakt och samverka med kommunens allmänna fritidsverksamheter för barn och ungdom samt med kultur- och
föreningslivet  kan man uppmuntra och väcka intresse hos barnen att utveckla fritidsintressen som de senare kan delta i när de slutar på fritidshemmet.
 
Lek och skapande
Barn är ständigt aktiva skapare av sin egen utveckling och sitt eget lärande såväl i lek som i skapande verksamhet och i utforskning av omvärlden. Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form och utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utflykter med mera. Genom leken kan barns mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken barn får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker det vill säga att utveckla den empatiska förmågan.. Fritidshemmet är en viktig pedagogisk arena för barn att lära sig respektera olikheter och olika åsikter och inse nödvändigheter av kompromisser.

Stöd i utvecklingen
I en verksamhet som bygger på insikten att barns utveckling och lärande sker hela tiden och i alla sammanhang samt präglas av synen på barn som aktiva medskapare av sin egen utveckling och sitt eget lärande skapas goda möjligheter för varje barn att utvecklas rikt och mångsidigt. En helhetssyn på barns utveckling bygger på insikten att olika sidor av barns utveckling och lärande hör ihop och påverkar varandra. Till exempel kan ett barns självkänsla stärkas om det känner sig tryggt i en grupp och har utvecklat tillit till kamrater och vuxna. Självkänslan påverkar i sin tur barnets förmåga att lära. Barns sociala och känslomässiga utveckling påverkar således den intellektuella utvecklingen och omvänt. Studier har visat att barns sociala status i gruppen har ett visst samband med deras skolprestationer och skolanpassning.. Fritidshemmet förenar omsorg och pedagogik och kan därigenom vara ett stöd för barnets fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling.

Social kompetens och självständighet
I skolåldrarna utvecklas successivt barnets självständighet. Barnet utvecklar i allt högre grad en egen identitet och egna intressen. Kamratgruppen och dess värderingar blir allt viktigare. Barnen behöver fortfarande stöd av vuxna men också ökade möjligheter att ta ett eget ansvar. Ofta pendlar barn i dessa åldrar mellan frigörelse från och beroende av vuxna. Ju äldre barnet blir desto viktigare blir kamraterna och gruppsamvaron blir mer central.

Kost och fysisk aktivitet
Barn har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Kosten har också stor inverkan på barns hälsa och livsstil. Genom att servera näringsriktiga mål under trivsamma former kan fritidshemmet bidra till att barnen grundlägger goda kostvanor.